Sara Mohammad är grundare av föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime. På Järvaveckans första dag hölls en paneldebatt på ämnet jämlikhet och jämställdhet där bland andra Aisha Mussa Gaas medverkade.
Sara Mohammad är grundare av föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime. På Järvaveckans första dag hölls en paneldebatt på ämnet jämlikhet och jämställdhet där bland andra Aisha Mussa Gaas medverkade.

Sara blev tvingad att bära slöja och har tagit av sig den. Aisha bär själv slöja och tycker att slöjfrågan handlar för mycket om symbolpolitik. Metro har pratat med två kvinnor som ger sin syn på en av vår tids svåra och omdebatterade frågor.

Förra året jämställde en svensk imam flickor som bär slöja med en chokladbit insvept i papper. De som är utan papper tar flugorna. Så, menar Sara Mohammad, att förespråkare av slöjan ser på kvinnor om de inte klär sig eller uppför sig på det anständiga sätt som hedern kräver.

– Slöjan är i grunden en symbol för kvinnoförtryck och objektifiering av kvinnokroppen. Jag blev själv tvingad av min mamma att bära slöja och jag hatade den. Inte bara för att den fick mig att känna mig kvävd när svetten rann från topp till tå, utan för att ansvaret låg på mig att osynliggöra mig själv eftersom jag var farlig för samhället för att män inte skulle kunna kontrollera sig runt en fruktsam kvinna.

Sara Mohammad är grundare av föreningen Glöm Aldrig Pela och Fadime (GAPF), och jobbar med hedersrelaterat våld. Hon är uppvuxen i irakiska Kurdistan och blev under sin uppväxt en dag nästan blev mördad av sin egen bror för att hon inte ville ingå ett tvångsäktenskap. På bröllopsdagen lämnade Sara sitt hem och kom till slut till Sverige. Sedan dess har hon vigt sitt liv åt att hjälpa andra som är utsatta för just hedersrelaterat våld.

LÄS MER: Fi-ledaren svarslös om problemen i Järva: Jag kan inte svara på det

Frågan om slöjan är ständigt återkommande. I förra veckan publicerade GP ett reportage där de utgett sig för att vara föräldrar som söker förskoleplats till sitt barn som bär slöja. 27 av 40 förskolor sa ja till att hjälpa föräldrarna att se till att barnet inte tar av sig slöjan.

En annan uppmärksammad händelse från 2013 var när en höggravid kvinna blev misshandlad i Farsta på grund av att hon bar slöja. Som en solidaritetshandling satte många tillfälligt på sig slöja – inklusive kvinnliga politiker och artister – som en solidaritetshandling för den gravida kvinnan. Upproret blev uppmärksammat i media, men också kritiserat.

Slöjan är i grunden en symbol för kvinnoförtryck och objektifiering av kvinnokroppen.

För Sara är slöjan inte ett fritt val. Hon berättar om kvinnor som i protest mot slöjan varje år bränner sina hijaber i länder som Iran, där de riskerar piskstraff.

– Parallellt med detta ser vi såväl artister som politiker i Sverige som bidrar till en normalisering av slöjan genom att själva bära den vid vissa tillfällen, ofta som en markering mot rasister, och kallar det för solidaritet. Vi ska absolut ge rasister motstånd, men att legitimera den sexualisering av kvinnor och småflickors kroppar som hijaben står för är inte rätt väg att gå, säger Sara.

”Inte ett arbetsmarknadsproblem”

Att kvinnor som bär slöja kopplas till att vara ett diskrimineringsproblem på arbetsmarknaden är oroande, enligt Sara.

– Det handlar om att anställa en kvinna bara hon lämnar sin religiösa klädsel hemma och jag ser inte diskriminering i att kräva neutral klädsel på arbetsplatser. Det betyder inte att jag menar att diskriminering mot invandrarkvinnor i allmänhet på arbetsmarknaden inte finns, eller inte är ett stort samhällsproblem.

LÄS MER: Stort reportage: Ödesfrågan för nya politikerveckan – kommer publiken dit?

Sara försvarar människans rätt till att tro på en gud och är emot rasism mot kvinnor som bär slöja. Men det är fel att religionen tvingar kvinnor att beslöja sig, och att religionsfriheten skulle betyda sexualisering av kvinnors kroppar, menar Sara.

– Att det skulle handla om tolerans och acceptans att till exempel att tvinga slöjan på barn i förskola med hänvisning till religionsfriheten bidrar bara till könsdiskriminering och könssegregation, säger Sara.

Handlar om könsmakt

Aisha Mussa Gaas pastellila hijab blåser i vinden där vi sitter på en parkbänk utanför Kista centrum. Hon är ursprungligen från Eritrea men har sedan 30 år tillbaka bott i Sverige och är verksamhetschef på Somaya kvinno- och tjejjour, som jobbar med hedersrelaterat våld och förtryck.

För henne har slöjan blivit en symbolfråga för något som egentligen rör så mycket mer.

Aisha Mussa Gaas är verksamhetschef på Somaya kvinnojour.

– Bakom slöjan finns en människa, inte en homogen grupp. Är det klädseln eller människan som är viktig? Vi pratar aldrig om hur mycket eller lite kläder männen har på sig, men så fort det handlar om kvinnor skapas det ett tryck på hur vi ska klä oss och inte. Det är en maktfråga och vi lever fortfarande i en manlig värld, säger Aisha.

Ingen människa ska såklart behöva tvingas till att bära slöja, säger Aisha. Men hon försvarar allas rätt till religionsfrihet och tycker att det är ett individuellt val i hur man väljer att klä sig.

– Jag får vara den jag är och det skadar ingen.

LÄS MER: Allt du behöver veta om Järvaveckan 2018

Enligt Aisha har nationalism vuxit fram inom politiken i Europa och Sverige under de senaste åren. I kombination med flyktingkrisen 2015 har det blivit ännu svårare för fler grupper i samhället än bara de kvinnor som bär slöja. Detta kan leda till ökad diskriminering på bostads och arbetsmarknaden.

– Det drabbar svaga grupper i stort, inte bara kvinnor med slöja utan också i synnerhet kvinnor med annan hudfärg och etnicitet, könsidentitet och funktionsnedsättning.

Anmälningar till DO

Varje år får Diskrimineringsombudsmannen (DO) in cirka 2 500 anmälningar, där några av de vanligaste orsakerna bland annat är etnicitet och kön. Det finns ingen registrering på hur många anmälningar som är kopplade just till diskriminering på grund av slöja, dessa anmälningar faller oftast in under kategorin kön, etnisk tillhörighet eller trosuppfattning.

Anmälningar år 2017 kopplade till kön

195 st gjordes av kvinnor

137 st gjordes av män

 

Anmälningar år 2017 kopplade till etnisk tillhörighet

253 st gjordes av kvinnor

402 st gjordes av män

 

Anmälningar år 2017 kopplade till trosuppfattning

84 gjordes av kvinnor

122 gjordes av män

 

En anmälan kan innehålla flera olika diskrimineringsgrunder.

Devin Rexvid är fil. dr. och har forskat i hedersrelaterat våld. Han har tagit del av många vittnesmål som har kopplingar till slöja och krav på en anständig klädsel hos kvinnor och flickor.

– Jag tycker inte man kan säga att slöjan är ett val. Det är bröder och pappor som säger att det är frihet. Kvinnokroppen och kvinnans sexualitet anses vara ett störande moment mellan mannen och gud då mannen förförs av en obeslöjad kvinnokropp.

Devin är tydlig med att poängtera att slöjan inte är islams påfund, utan att den fanns långt innan, men han den i dag har gjorts till en symbol för kyskhet och oskuld.

– Slöjan innebär en jättestor begränsning för flickor och kvinnor, där många har fått såväl hälsorelaterade problem som mentala, fysiska och psykiska problem.

Sara Mohammad, Devin Rexvid och Aisha Mussa Gaas.

Vad kan politikerna göra i den här frågan?

Sara Mohammad:

– Politiker kan förstärka kampen mot rasismen, men de kan inte bära slöjan som sanktionerar och kränker kvinnors värdighet. Politiker bör förbjuda slöjan för barn, ta barnens behov, rätt och religionsfrihet i centrum och få bort den religiösa syn som finns på flickors kroppar. Politiker kan också debattera ärligt om religiösa symboler som är kränkande.

 

Aisha Mussa Gaas:

– Kunskap är viktigt. Vi måste fortsätta arbeta mot ökad jämställdhet och jämlikhet genom att mötas i samhället och våga prata med varandra, se människan och inte utseendet. Vi ser att det finns kompetenta och utbildade kvinnor som tagit dig till höga positioner i arbetslivet, men det finns en fortsatt diskriminering.

 

Devin Rexvid:

– Personligen är jag för Frankrikes lagar om förbud mot bärande av religiösa symboler. Statligt anställda ska inte bära slöja. Det är en sekulär klädkod som ska gälla. Det bör vara totalförbud för slöja på förskolor och för flickor under 18 år.

Metro och Järvaveckan

Järvaveckan arrangeras den 9–17 juni vid Spånga IP i Stockholm av The Global Village, en partipolitiskt och religiöst obunden förening.

Samtliga av riksdagens parti­ledare kommer att närvara och hålla tal under veckan och varje dag till­ägnas ett parti och ett tema.

Temana är Jämlikhet och jämställdhet, Hälsa och omsorg, Företagande och entreprenörskap, Integration och migration, Skola och utbildning, Arbetsmarknad och etablering, Delaktighet och valdeltagande, Bostad och stadsmiljö samt Trygghet och insatser.

Metro har gått in som mediepartner till arrangören The Global Village som ett led i att skapa ett långsiktigt samarbete och göra bättre och mer relevant journalistik. Det här är en artikel inom det sam­arbetet.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset