”STORA INSPIRATIONSDAGEN” lyder rubriken på broschyren som landar på kontoret en onsdagseftermiddag. Ett gäng komiker, coacher och entreprenörer kommer till Stockholm för att berätta om det vanliga: Mod, hälsa och ja, inspiration.

Inspiration måste vara ett av de mest använda och mest missförstådda orden i svenska språket just nu (efter ordet episkt). Allt är inspiration. Inspiration är allt från bilder på fjärilar i solsken med texten ”live laugh love” på Facebook till en tjej som gått från vanlig sextonåring till Sveriges mest googlade person.

Och inspiration verkar alltså enligt Stora Inspirationsdagen vara något man ska få av just deras föreläsare, till exempel Babben Larsson, kostrådgivaren Ulrika Davidsson och perfomance managern Manuel Knight. Själv känner jag att det finns en hel del andra föreläsare som skulle ge lyssnarna mycket mer. Jag ger er de tre talarna på min egen inspirationsdag:

1. Martin Schibbye

Han skulle skriva ett reportage från Etiopien, hamnade i fängelse och satt där i 438 dagar. I boken med samma namn får man följa hur han tänkte och agerade för att inte bli galen, och om man ens överväger att bli sur för att internet krånglar eller mobilen laddar ur efter att ha läst den så har man inget hjärta.

2. Linda Skugge

Jag avgudar och har alltid avgudat Linda Skugge för att hon är så öppen med sina brister. Och inte på det där sättet som alla nyblivna mammor ska bli (”jag vill visa den lite mörkare sidan av att vara mamma”, citat ALLA kändisar som någonsin uttalat sig om att bli morsa) utan på ett sätt som jag också kan relatera till. Hon skriver om besvikna PR-kunder, om låga arvoden för texter och om avundsjuka mot andra i branschen och jag älskar det för Linda är precis som jag. 

3. Jan Gradvall

Han skulle skriva en bok om Kent, men efter tre års jobb var han fortfarande inte nöjd med den, varpå han helt enkelt la ner projektet. Jag älskar när folk lägger ner, jag älskar när folk ger upp, jag älskar när folk känner att det faktiskt får räcka med ”om du tror att du inte klarar det så kommer du inte att göra det”-floskler. 

Jag tror nämligen inte att vi behöver bli mer INSPIRERADE att nå våra mål, för hela världen säger redan att man är misslyckad om man inte gör det. ”Alla kan lyckas bara man tar för sig och anstränger sig” menar samhället och jag är så extremt trött på det. Är det något Sverige behöver veta så är det att man får lägga ner, man behöver inte vilja kämpa, man måste inte carpa diem.

Mitt emellan bilderna på Babben Larsson och på Robert Gustafsson står det ”Life begins at the end of your comfort zone”. Jag slänger broschyren.

+ Fantastiska Marika Carlsson tar över efter Tony Irving i P4!

- GT och Kvp lägger ner sina kulturredaktioner. Delningsjournalistiken kommer att överleva oss alla.

 

 

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset