Sigge Eklund: Förstår inte granskningen av min familj
Sigge Eklund: Förstår inte granskningen av min familj

Sigge Eklund är aktuell med en ny roman – och varje vecka når ”Alex och Sigges podcast” 300 000 lyssnare. Wkd:s Johan Kellman Larsson träffade författaren på Sakura och pratade om transparens, journalisthat och Filter-härvan.

Vi träffas på Sakura. Sigge Eklund har valt den japanska restaurangen på Luntmakargatan eftersom det var här, som han, 24 år gammal, fick beskedet från sin gamle förläggare att Albert Bonniers förlag ville ge ut hans första roman.

Femton år senare är Sigge aktuell med sin femte bok ”In i labyrinten”. Förutom att skriva böcker gör han även en podcast med parhästen Alex Schulman, regisserar shower och skapar tv-format. Sigges inflytande på det svenska kulturlandskapet är så stort att tidningen Filter i sitt senaste nummer ägnar 15 omtalade sidor åt att dissekera hans gärning – och det påstått narcissistiska arvet inom hans familj. Sigge är inte road av artikeln. Vi börjar i den änden.

Har du läst Martin Aagårds kritiska artikel om dig i Aftonbladet Kultur i dag (10 april)?
– Martin ”Aaaaagård” är arg på vår podcast, men lyckas inte motivera varför någon annan borde vara arg. Han skriver att vi har reklam i podden men det har väl alla medier, inte minst Aftonbladet. Sedan skriver han att allt vi säger i podcasten är påhittat. Det är väldigt otrevligt, jag fattar inte hur han vågar. I grunden känns det här som samma gamla debatt mellan gammelmedia och den digitala världen.

Precis som Aftonbladet Kultur så menar Filters chefredaktör Mattias Göransson att ”Offentliga personer måste tåla en kritisk granskning” (DN, 8 april). Har de inte en poäng där?
– De flesta journalister som uttalat sig verkar hålla med mig om att man som journalist inte kan spekulera i personlighetsstörningar så vida man inte kan motivera det. Till exempel om den man granskar har begått ett grovt brott. Men att göra det mot min familj? Jag kan inte förstå det.  

Du gör en egen podcast, är manus- och romanförfattare, skapar tv-format, är trebarnspappa och i höst sätter du upp en egen föreställning med Alex Schulman. När sover du?
– Mitt liv är inte så splittrat som man kan tro. Jag arbetar med en sak i taget. Men visst finns det perioder som är helt galna. Som i höstas, när jag knappt sov någonting alls.

Berätta om din nya roman.
– Jag var väldigt fascinerad av Madeleine McCann-fallet, den lilla flickan som försvann i Portugal. Och ännu mer fascinerad var jag av svenskarnas reaktion. Ingen ville acceptera försvinnandet och alla hade en egen teori.

Känner du i någon mening att du hittat hem i och med ”Alex och Sigges podcast”?
– När folk säger att de gillar podcasten så blir jag väldigt glad. Får jag uppskattning för en roman, en föreställning eller ett tv-program, då är ju jag bara en liten del av slutresultatet. Det är också härligt att tillhöra en ny rörelse. Så när du frågar mig om Martin ”Aaaaagårds” artikel… det finns något pirrigt över att känna hatet från vissa journalister.

Det känns aldrig  problematiskt att prata om matmissbruk eller svåra barndomsminnen inför 300 000 främlingar?
– Ibland kan man få en panikkänsla över att man släppt in folk så nära. När någon kommer fram på gatan och säger: ”Det känns som att jag känner dig!” Då kan jag inte låta bli att tänka: ”Det gör du ju.”

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset
Mer om Weekend