Regeringen ska utreda skärpta regler för religiösa friskolor. Arkivbild.
Regeringen ska utreda skärpta regler för religiösa friskolor. Arkivbild.
Utbildning TT

Huvudmän för religiösa friskolor ska stå för grundläggande värderingar så som jämlikhet och mänskliga fri- och rättigheter, tycker regeringen som ska låta utreda frågan.

Det blir en svår sak att hantera, det rimliga är att man granskar verksamheten, säger Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund.

I dag ligger fokus på vad som sker i skolan. Den synen vill regeringen nu bredda.

Vi ska också granska den som driver en skola. Vi har redan tagit fram förslag som handlar om hur man granskar en god ekonomi, att man är lämplig i övrigt för att driva skola. Vi vill lägga till att man som huvudman ska kunna stå för den värdegrund som ska gälla på alla skolor, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Han säger att det är märkligt att det i dag ställs hårdare krav på någon som ska få låna en offentlig lokal eller ta emot föreningsbidrag än en som ska driva en skola.

Redan i dag ska religiösa inslag som bön ske utanför undervisningen och vara frivillig. Men det finns exempel på att det inte skötts.

Det har till exempel handlat om att barn anmodats att be bordsbön, och fått bestraffningar om de inte gjort det. När man ser sådant måste man fråga sig om de regler vi har är tillräckliga, säger Fridolin.

"Ingen större förändring"

Friskolornas riksförbund tror inte att direktiven leder till någon större förändring.

Jag kan inte se att det blir någon jättestor skillnad mot hur det är i dag, att man måste leva upp till de krav som ställs, säger vd Ulla Hamilton.

Hon utgår från att utredarna säkerställer att eventuella nya krav är förenliga med näringsfriheten och yttrandefriheten. Hon ser också principiella problem med att blickarna vänds mot den som driver skolan. Det kan som jämförelse sitta personer kommunfullmäktige som har antidemokratiska åsikter, där kommunen är huvudman för skolan.

Det blir en svår sak att hantera på ett rimligt sätt, det rimliga är att man granskar verksamheten, och att den följer de lagar och regler som finns, säger hon.

Fridolin försvarar dock direktiven:

Dels är det så att ingen svensk kommun styrs av antidemokrater, dels handlar det här om när man går utöver det offentliga, när vi ger förtroendet till en annan aktör.

Positivt från lärarfacket

Lärarnas Riksförbund är positivt, och säger sig ha sett exempel i skolvärlden där de religiösa inslagen legat så pass nära det övriga skolinnehållet att det kan ifrågasättas om det verkligen är frivilligt.

Vi ser att det på vissa skolor faktiskt är tveksamt att man håller sig till det lagen föreskriver, medan det på andra håll verkar fungera bra. Men i stället för att bara förbjuda vill vi att man ska vara tydlig med att reglerna följs, och det kanske behövs en ökad tillsyn, säger förbundsordförande Åsa Fahlén.

Fahlén undrar också hur föräldrar som väljer en skola med religiös inriktning resonerar.

Det är klart att om du har en religion så måste du ju vara fri att utöva den. Men det gäller ju vilken skola du än går i. Går du i en utan religiös inriktning bör det exempelvis finnas möjlighet att gå undan en stund för en andakt. Det ska inte ha något med själva skolan att göra, säger hon.

Även Liberalerna gör tummen upp till förslaget. Gruppledaren Christer Nylander vill se skarpare krav och inspektioner, och uppger att ett förbud mot nya religiösa friskolor kommer att diskuteras på partiets landsmöte i höst.

Fridolin hoppas på att ha nya förslag redo under nästa år.

Regeringen ska utreda skärpta regler för religiösa friskolor. Arkivbild.
Regeringen ska utreda skärpta regler för religiösa friskolor. Arkivbild.
Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset