Alexander Karim reagerar på hur Naturhistoriska riksmuseet framstället människans utveckling i sin utställning "Den mänskliga historien".
Alexander Karim reagerar på hur Naturhistoriska riksmuseet framstället människans utveckling i sin utställning "Den mänskliga historien".

När skådespelaren Alexander Karim besökte Naturhistoriska riksmuseet reagerade han på att modellen av homo sapiens är ljushyad, trots att de första människorna kom från Afrika. "Figuren borde istället vara en afrikansk man", säger han.

Skådespelaren Alexander Karim, känd från filmen ”Jönssonligan – den sista stöten” där han spelade Vanheden, besökte nyligen Naturhistoriska riksmuseet och utställningen ”Den mänskliga historien” från 2008 tillsammans med sina barn.

Besökarna får där möta verklighetstrogna rekonstruktioner av människoarter gjorda av den franska skulptören Elisabeth Daynès.

Alexander Karim reagerade på kontrasten i utställningen där modellerna av de tidigare människoarterna är mörka medan modellen av homo sapiens är ljushyad.

Han reagerade extra starkt eftersom hans dotter vid ett tillfälle sagt: ”Jag önskar att jag inte var brun. Det är bättre att vara ljus”.

– När mina och alla andra barn ser utställningen serveras de en bild av att världen först var befolkad av apor som med åren kom att likna afrikaner och sedan slutligen, i det sista och viktigaste steget av evolutionen, blev vita, säger han.

Modellen av homo sapiens i utställningen föreställer en specifik individ av cro-magnonmänniskan, som levde i Frankrike för ungefär 30 000 år sedan och vars hud var ljusare.

Lars Werdelin, professor på Naturhistoriska riksmuseet, motiverar valet med att det rör sig om en ikonisk fossil av homo sapiens.

– När man talar om fossila homo sapiens tänker många direkt på cro-magnonmänniskan. Därför har vi valt att visa den, säger han.

LÄS MER: Debatt: Abdulla Ahmad Miri: Anonyma lappar i brevlådan väntar mig efter varje krönika

Lars Werdelin svarar på kritiken av valet av homo sapiens-modell under utställningen ”Den mänskliga resan”. I kollaget syns cro-magnonmänniskan till höger och i mitten människoarten Homo ergaster. Foto: Ulla Montan, Naturhistoriska riksmuseet/Alexander Karim/Staffan Waerndt/Naturhistoriska riksmuseet.

Men homo sapiens hade då uppstått i Afrika långt tidigare, kanske så tidigt som för 350 000 år sedan, och de människorna var mörkhyade.

– Då borde modellen av homo sapiens vara en man med tydliga afrikanska drag. Naturligtvis. Det var där de var innan de emigrerade till resten av världen, säger Alexander Karim.

Professor Lars Werdelin säger att det framkommer på flera ställen i utställningen att de första människorna var mörkhyade och kom från Afrika.

– Men det vi ser på museet är otroligt mycket viktigare än det vi kan läsa. Barnen tittar på modellerna, säger Alexander Karim.

Han menar att valet av modellen även var en kostnadsfråga. Modellerna kostade runt 300 000 kronor styck och var gjorda av redan existerande gjutformar.

– Om museet hade velat ha en annan modell hade nya gjutformar behövts tillverkas. Det skulle ha blivit betydligt dyrare. Vi har inte de resurserna, säger Lars Werdelin.

Alexander Karim är inte den enda som har reagerat på utställningen. Naturhistoriska riksmuseet uppger att de även tidigare fått liknande kritik.

Har ni i efterhand övervägt att komplettera med en mörkhyad homo sapiens för att ge den bilden också?

– Inte i dagens läge. Det finns mycket vi skulle vilja komplettera med. Just det är inte det mest akuta, säger Lars Werdelin.

LÄS MER: 5 gånger design missat att vara inkluderande

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset