Illegala vapen beslagtagna av Malmöpolisen under 2015 och delar av under 2016. Arkivbild.
Illegala vapen beslagtagna av Malmöpolisen under 2015 och delar av under 2016. Arkivbild.
Brott TT

Unga, lättkränkta män och en stor tillgång till vapen. Så förklaras den ökande mängden skjutningar i kriminella miljöer.

Samtidigt görs få vapenbeslag. Hittills i år har tullen bara tagit 29 skjutvapen.

Vi är en liten organisation och vi kan inte vara överallt, säger Lars Kristoffersson, chef på Tullverket.

En skjutning, varje dag. Det är genomsnittet i polisens statistik över skottlossningar under juni, juli och augusti i år. Sommaren 2017 var våldsam, även sett till ett år som är på god väg att slå rekord i antalet skottlossningar.

Från januari till och med augusti i år inträffade enligt polisen 202 skottlossningar, med 31 dödsfall som följd. Antalet dödade tangerar redan helårssiffran från 2015, ett år som i Socialstyrelsens statistik står ut som det värsta under 2010-talet.

Experter ger två förklaringar till att allt fler unga män skjuts till döds:

Lättkränkthet i kriminella miljöer, där minsta oförrätt kan provocera fram dödligt våld.

Den stora tillgången till illegala skjutvapen.

Helt uppenbart finns det för mycket vapen där ute som inte är tagna i beslag, säger Emil Eisersjö, sektionschef på underrättelseenheten vid polisens Nationella operativa avdelning.

För få beslag

Under den period då polisen registrerade 202 skjutningar beslagtog tullen 29 skjutvapen.

Vad ska jag säga? Vi kan inte säga att siffrorna är låga. Det brukar ligga på ett femtiotal vapen per år, säger Lars Kristoffersson, chef för Tullverkets brottsbekämpande verksamhet.

Hur mycket illegala vapen som finns i Sverige vet ingen. Mörkertalet är troligen stort. Tullen beslagtog totalt 53 skjutvapen förra året. Polisens beslagsstatistik är högre, 823 handeldvapen under 2016.

Jag tycker att det är för få, säger Emil Eisersjö.

Han menar att i princip vem som helst kan skaffa ett skjutvapen. Det bara är postgången som avgör hur lång tid det tar för en person att beväpna sig.

För tio år sedan behövde du kontakter för att skaffa ett vapen. I dag behöver du inte ens en normalbegåvad internetkunskap. Risken att åka fast finns, men den är inte tillräckligt stor och den avskräcker inte tillräckligt mycket, säger han.

På detta svarar regeringen med skärpta straff mot vapenbrott, bland annat ska den som grips med ett skarpladdat vapen i princip alltid häktas.

Det kommer att vara en viktig möjlighet för polisen när de arbetar framöver, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Hon pekar även på att regeringen i budgeten har stärkt resurserna till Tullverket för ökade kontroller vid gränserna.

Men vapnen når i dag Sverige på allt fler olika sätt, berättar Mikael Högfors, chef för vapengruppen på Nationellt forensiskt centrum.

Kommer via post

Den största delen illegala vapen smugglas fortfarande in från tidigare konfliktområden, främst västra Balkan. En ökande andel vapen bland kriminella är så kallade start-/gasvapen, pistoler gjorda för att användas vid starten i löptävlingar, som enkelt modifieras till dödliga vapen. Allt fler vapen kommer även till Sverige i delar, ofta via post.

Tidigare var det vanligt att man köpte kompletta vapen utomlands och smugglade in dem i Sverige. Nu ser vi mer en trend där man köper delar, eller vapen som inte är skjutklara, och sedan färdigställer man dem här, säger han.

Ett åtal som väntas väckas vid Malmö tingsrätt i morgon utgör ytterligare ett exempel på hur vapen kan föras in. Flera personer misstänks för synnerligen grovt vapenbrott och grov smuggling efter att ha fört in deaktiverade vapen från Slovakien till Sverige. Det är vapen som på olika sätt har gjorts obrukbara men som när de har nått Sverige har gjorts funktionsdugliga igen och på så sätt har kunnat säljas vidare.

I sitt arbete ser Mikael Högfors tecken på att skjutningarna skulle öka mer än vad som anges av officiell statistik över vad som brukar kallas dödligt våld.

När jag ser antalet ärenden hos mig över en tioårsperiod så har de gått från runt 200 till 300 om året. Mängden material i varje ärende ökar också. Förut sköt man ett par skott. Nu skjuter man allt man har, man tömmer hela magasinet, säger han.
Illegala vapen beslagtagna av Malmöpolisen under 2015 och delar av under 2016. Arkivbild.
Illegala vapen beslagtagna av Malmöpolisen under 2015 och delar av under 2016. Arkivbild.
Beslagtagna vapen visas upp av polisen i Malmö. Arkvibild.
Beslagtagna vapen visas upp av polisen i Malmö. Arkvibild.
Emil Eisersjö, sektionschef på underrättelseenheten vid polisens Nationella operativa avdelning (NOA).
Emil Eisersjö, sektionschef på underrättelseenheten vid polisens Nationella operativa avdelning (NOA).
Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset
Mer om Sverige