Sara Mörtsell jobbar på Wikimedia Sverige och är ute i skolor för att visa hur Wikipedia kan användas av alla. Wikipedia kommer att finnas på plats i Kulturhuset på Källkritikens dag 13 mars.
Sara Mörtsell jobbar på Wikimedia Sverige och är ute i skolor för att visa hur Wikipedia kan användas av alla. Wikipedia kommer att finnas på plats i Kulturhuset på Källkritikens dag 13 mars.

Nätuppslagsverket Wikipedia växer fram tack vare tusentals engagerade skribenter i Sverige som jobbar med att kolla källors pålitlighet – och ibland blir det krig i trådarna.

– Varje månad är det omkring 3 000 individer som bidrar till svenska Wikipedia, berättar Sara Mörtsell, utbildningsansvarig på Wikimedia Sverige.

Wikipedias grundprinciper är att inte ta ställning och vara neutralt, samt bygga på verifierbarhet och pålitliga källor. Även gott uppförande och friheten för alla att redigera ingår.

– Att Stockholm är Sveriges huvudstad behöver inte ha en fotnot, men när man kan ifrågasätta något så ska det vara en källa som backar upp påståendet.

– Källor med en väldigt stark agenda accepteras inte som pålitliga källor, säger Sara Mörtsell.

Nyligen slutade brittiska Wikipedia att använda sig av tabloidtidningen Daily Mail, som ansågs slira på sanningen och publicera illa kontrollerade uppgifter.

Har vi motsvarande i Sverige?

– Skvallertidningar och extremsajter håller inte källkritiskt och ska inte användas som källor på Wikipedia. 

När formuleringar ska slås fast på Wikipedia i kontroversiella ämnen kan det bli diskussioner. Då lägger wikipedianer, som skribenterna kallas, fram sina argument och källor och till slut kliver någon in, vanligen en van skribent som har varit med lite längre, och sammanfattar läget. När alla är någorlunda tillfreds med resultatet så blir det den slutgiltiga texten. Så avgörs vad som står i uppslagsverket i de fall det råder stor oenighet.

Händer det att företag skriver bra saker om sig själva?

– Ja. De artiklarna är inte särskilt neutrala, ofta förskönande, ett reklamstycke. De brukar raderas väldigt snabbt.

Kan vem som helst radera saker?

– Ja.

På pin kiv?

– Ja, det händer, men det finns också tillräckligt många wikipedianer som upprätthåller regelverket och sätter stopp för de som bryter mot riktlinjerna. Men det finns inget som hindrar den som bryter mot reglerna från att göra det från första början.

Men om någon då går in just vid ett sådant tillfälle då någon raderat nåt på pin kiv, eller ändrat något väldigt viktigt, så får ju den en stillbild som är felaktig?

– Ingenting försvinner egentligen från Wikipedia, man kan alltid bläddra tillbaka genom versionerna. Till exempel om något nyligen har hänt så måste jag förstå att sidan kan se annorlunda ut om en vecka. Eller om något ser skevt ut. Källkritik handlar ju också om att ha en förståelse för det man läser om, säger Sara Mörtsell.

För nybörjare: Så skriver du på Wikipedia

  • Ta en sida 
  • Börja med att titta på fliken ”visa historik” för att se vad som tidigare har hänt i Wikipedia-aritkeln.
  • Var observant på vilken stil alla texter har, så förväntas även du att skriva.
  • När du vill bidra till en text klickar du på fliken ”redigera” och kan då börja skriva i texten.
  • Lägg till en fotnot så du visar varifrån informationen kommer och spara sidan.
  • Bevaka vad som händer på sidan efter du har sparat din redigering.

Sara Mörtsell, Wikimedia

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset