Den här veckan har flera personer skjutits till döds i Stockholmsområdet. När debattörer och tyckare säger att föräldrar och boende i Sveriges mest utsatta områden inte får ”skylla” oroligheterna där på politiker och samhället skär det i hjärtat, skriver musikproducenten Nils Svennem Lundberg.

Detta är en debattartikel. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Jag tänker på upploppen, skjutningarna och oroligheterna i våra städers mest utsatta områden. Jag läser hur debattörer och tyckare säger att föräldrar och vuxna i de här områdena inte ska hålla på och ”skylla” på politiker och samhället. Att de inte ska ”skylla” på dåliga skolresultat och på poliser som bara gör sitt jobb, även när de är hårdhänta. Jag läser hur de skuldbelägger föräldrarna som om dessa föräldrar väljer att inte vara tillräckligt närvarande i sina barns liv och sätta gränser för dem.

Jag blir så ledsen. Självklart kan invånarna i de här områdena skylla på arbetslöshet, polisvåld och bristande lärarresurser när otryggheten ökar. Det är ju sanning att alla dessa saker bidrar till att situationen och relationen mellan ungdomarna och föräldrarna ser ut som den gör.

Jag förstår poängen med att inte vänta på att samhället ska vakna av sig själv för att nå förändring på kort sikt men de vuxna i dessa områden borde inte sluta skuldbelägga politikerna för att situationen ser ut som den gör. Allt hänger ju ihop.

LÄS MER: Debatt: ”Förorterna blöder – det är dags att regeringen tar oss på allvar”

Frågan och argumentet ”Var är föräldrarna?” känns mer och mer hjärtskärande. Situationen är uppenbarligen mycket mer komplicerad än vad man kan förvänta sig att en enskild förälder har kraft att klara av. Och vi tjänar ingenting på att lägga över vuxenvärldens ansvar och börda från kollektivet på den enskilda förälderns axlar. Vissa argumenterar som om det fanns olika vuxenvärldar. Det finns det självklart inte. För vilken av dessa vuxenvärldar bär i så fall ansvaret för våra barns välmående? Hela naturligtvis. Och vilka vuxna bär ansvaret för de barn vars närstående av vilken anledning som helst inte räckt till eller gjort tillräckligt? Alla som återstår, så klart. Antingen är du barn eller så är du vuxen. Och om du är vuxen så ska du bry dig om barn, punkt slut. Alla barn förtjänar att känna kärlek, stöd och förståelse från fler håll än hemifrån.

Självklart är det bra om vuxna i närområdet organiserar sig när resten av samhället sitter och sover. Men att säga att de som av olika skäl inte kan organisera sig är en del av problemet är en brutal dubbelbestraffning. Det är även ett effektivt sätt att lyfta ansvaret från så många andra vuxna individer, som tillsammans med de som beskylls, utgör en och samma vuxenvärld. Varför har inte de som bor i bättre bemedlade områden lika mycket ansvar? Varför räknas de inte till samma vuxenvärld som föräldrarna till de här barnen?

LÄS MER: Tanvir Mansur: ”Det är i förorten barnen borde växa upp”

Barn är allas ansvar och snarare än att påminna föräldrar och vuxna i till exempel Rinkeby, Husby, Rosengård, Gottsunda och Bergsjön om att ta sitt ansvar borde vi påminna alla de som har resurser att förändra situationen på lång sikt att även de är vuxna. De borde känna en lika stark vilja i sitt hjärta att begripa sig på den här situationen från ett empatiskt och kärleksfullt perspektiv som de vuxna som bor i dessa områden. Politiker är vuxna människor, polisen är vuxna människor, företag och arbetsgivare är vuxna människor. Alla som utgör samhällets vuxenvärld ska utifrån sina egna förutsättningar hjälpa barn och ansvarsbördan borde stå i relation till vad man sitter på för resurser.

Om vi ser detta från det här perspektivet blir det dessutom betydligt enklare att ringa in exakt vilken del av denna enade vuxenvärld som i första hand inte har varit tillräckligt närvarande. Och det är inte föräldrarna.

Nils Svennem Lundberg, musikproducent

Om debattören

  • Ålder: 31 år
  • Från: Umeå
  • Bor: Stockholm
  • Gör: Musikproducent

Fakta om debatten

  • Antalet skottskadade i Sverige har ökat kraftigt mellan 2008 och 2015, det har gått från 62 till 118 per år. Men totalt sett utsätts allt färre för våld som kräver vård.
  • Just nu förstärker polisen tillfälligt sina insatser i Fittja i Botkyrka kommun i Stockholm efter att skjutvapen hittats på en gågata efter ett större bråk, i måndags kväll enligt Svenska Dagbladet.
  • Senast i natt sköts två personer till döds i Kista.

Socialstyrelsen, Svenska Dagbladet, TT

 

LÄS MER: Debatt: ”Samhället går miste om möjligheterna i förorten”

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset