En övertro på vår egen kunnighet kan bidra till faktaresistens, skriver Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi och forskare.
En övertro på vår egen kunnighet kan bidra till faktaresistens, skriver Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi och forskare.

Om du inbillar dig att du vet mer än experter kan det få förödande konsekvenser för folkhälsan och miljön, skriver Emma Frans.

Detta är en kolumn. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Kvällen före valborg (eller sista april som vi säger i Uppsala) brukar jag och mina barn ta en promenad längs med Fyrisån för att inspektera flottarna som ligger uppradade inför forsränningen. Detta år var inget undantag. Flottarna är ofta utformade på ett kul och kreativt sätt. Mina barn gillade särskilt flotten som såg ut som en gris med stor rumpa och den som såg ut som en glass.

Det är inte bara jag och mina barn som har gjort detta till tradition, även andra familjer kommer för att titta på flottarna före forsränningen. Barnet i en familj som stod bredvid oss pekade på en flotte som föreställde Falkor – lyckodraken från barnfilmen ”Den oändliga historien” – och frågade sin mamma ”vad är det där?”. Mamman svarade tvärsäkert ”det är en kossa”.

”Du måste tro på dig själv” är ett mantra som vi ständigt får höra. Bokaffärernas hyllor med självhjälpsböcker svämmar över av litteratur som ska lära oss att bli tvärsäkra på vår egen förträfflighet. Men behöver vi verkligen bli bättre på att tro på oss själva? Ett orubbligt självförtroende kan vara utmärkt om du vill övertyga en annan människa om att du är kunnig. Men om du i stället är intresserad av att faktiskt ha rätt har du större chans att lyckas om du inte alltid tror på dig själv.

LÄS MER: Emma Frans: Du är inte onormal bara för att du inte är kåt hela tiden

Studier som undersökt hur bra vi i genomsnitt är på att bedöma vår kompetens visar att vi inte alls är särskilt dåliga på att tro på oss själva. I stället har vi en tendens att tro på oss själva – trots att vi har fel. Overconfidence bias – överdrivet självförtroende – är en så kallad kognitiv snedvridning. Fenomenet innebär att vi har en överdriven tro på vår egen förmåga och det tar sig i uttryck på olika sätt. Det får oss att överskatta våra prestationer och det får oss att skatta våra prestationer som bättre i relation till andras. Ett klassiskt exempel är en studie som visat att 93 procent av amerikanska bilförare anser att de kör bättre än genomsnittet. Snedvridingen påverkar också vårt förhållningssätt till fakta och gör att vi tenderar att övervärdera sanningshalten i det vi tror.

Att hålla fast vid en felaktig uppfattning även när vi konfronteras med korrekta fakta kallas ibland för faktaresistens. En övertro på vår egen kunnighet kan bidra till faktaresistens. Och om vi inbillar oss att vi vet mer än experter i frågor rörande vaccin och klimatförändringar kan detta ha förödande konsekvenser för folkhälsan och miljön.

Alla överskattar inte sin förmåga. Men de flesta behöver inte bli bättre på att tro på sig själv. Vi behöver i stället sluta ha en överdriven tro på vår egen kompetens och kunnighet. För även om vi klarar oss utan att kunna skilja på en lyckodrake och en kossa får mänskligheten stora problem om vi tror mer på oss själva än på experter som rekommenderar vaccin eller varnar om klimathotet.

+ Att det bara är fyra dagars arbetsvecka
– Att jag måste hinna med lika mycket som en vanlig arbetsvecka

LÄS MER: Johan Norberg: Alla har rätt till sina åsikter – men inte till påhittade fakta

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset