Bör vi avfärda alla idéer om strukturer? Nej, men vi bör desarmera den oförtjänt dogmatiska ställning de fått i Sverige, skriver Johan Mparmpagiannis.
Bör vi avfärda alla idéer om strukturer? Nej, men vi bör desarmera den oförtjänt dogmatiska ställning de fått i Sverige, skriver Johan Mparmpagiannis.

De strukturer som feminister nämner är vi långt ifrån överens om att de ens existerar. Deras lärosatser bör förstås som ideologi, inte fakta – även om de sätter på sig en forskarrock, skriver Johan Mparmpagiannis i sin slutreplik till Feministiskt initiativ.

Detta är en slutreplik i debatten om Ebba Busch Thor, Kristdemokraterna och feminism där  Johan Mparmpagiannis inledde med debattartikeln ”Därför är den feministiska lobbyn så rädda för Ebba Busch Thor”.

Soraya Post och Jamie Gomez från Feministiskt initiativ svarade med texten ”KD har orsakat problemen som vi feminister försöker lösa”.

Det är personerna som har skrivit texterna som står för åsikterna i dem, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Soraya och Jaime pratar om strukturer. Jag påstår att det de egentligen menar är teorier om strukturer. Dessa teorier är ett analysverktyg – inte faktisk verklighet.

Med gulfärgade glasögon ser man hur ett helt snölandskap besökts av revirpinkande hundar. De strukturer som nämns är vi långt ifrån överens om att de ens existerar. Och nej, diskursanalytiska avhandlingar från ryggdunkande genusvetare har inte ändrat på detta. Aktivisters icke falsifierbara lärosatser bör förstås som ideologi, inte fakta – även om de sätter på sig en forskarrock.

LÄS MER: Debatt: Därför är den feministiska lobbyn så rädda för Ebba Busch Thor

En slutreplik är kort, och utrymmet för exempel begränsat. Jag ber därför läsarna och mina två motdebattörer att istället se på debatten i Opinion live i SVT, mellan David Eberhard och Veronica Palm. Där presenteras lättillgängliga och pedagogiska exempel på hur siffror om diskriminering bör processas innan de tolkas.

Slutligen: bör vi avfärda alla idéer om strukturer? Nej, men vi bör desarmera den oförtjänt dogmatiska ställning de fått i Sverige. Och på ett kollektivt plan, uppvärdera kraften i att se människan som en människa och inte som en representant för ett kön, etnicitet eller klass (eller hemort, eller hårfärg, eller nässtorlek…).

Johan Mparmpagiannis, lärare

Kommentera denna artikel

Vad tycker du? Här har du möjlighet att kommentera denna artikel. Vi på Metro vill ha en öppen dialog där de som deltar respekterar varandras åsikter. Alltså förväntar vi oss att du håller en schysst ton. Du kan framföra dina åsikter på ett civiliserat sätt även om du inte håller med om andras. Vi tror på dig!

Här kan du läsa hela vår kommentarspolicy.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset