Läraren Iman Ehsani pratar med elever på Enbackaskolan i Tensta.
Läraren Iman Ehsani pratar med elever på Enbackaskolan i Tensta.

I Metros senaste Yougov-undersökning tror majoriteten av de tillfrågade att barn gynnas av att gå i en skola där eleverna har olika social bakgrund. Trots det ökar i dag segregationen inom skolan vilket påverkar elevernas skolresultat. Men Enbacksskolan i Tensta sticker ut från mängden.

»Pelle, I miss you«. En elev sträcker ut en längtansfull hand mot läraren som passerar henne i korridoren.

»Kul att se dig. Jag har saknat dig också. Allt bra?« svarar läraren och kramar om elevens hand i förbifarten in mot expeditionen.

Solen lyser både ordagrant och symboliskt på Enbacksskolan i Tensta, västra Stockholm. Här finns drygt 500 elever och erfarna lärare varav några som tar emot sin tredje generation elever. De har alltså undervisat en numera mormor, en mamma och ett barnbarn.

LÄS MER: Twitterchefen: Jag sökte 150 jobb – sen bytte jag namn

Iman Ehsani är SO-lärare på skolan. Han möter upp iklädd ett leende och blårutig skjorta. Det är slutet av maj månad och betygs­tider. För många avgörs en framtid i gymnasiet bara inom några veckor då slutbetygen sätts.

I Sverige ska alla barn ha lika rättigheter till likvärdig utbildning. Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat ska inte bero på deras bakgrund eller vilken skola de går i. Skolsystemet ska erbjuda skolor med jämn kvalitet, men verkligheten visar en annorlunda bild.

I Skolverkets nya rapport ”Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor” framgår det att skolorna i landet blir allt mer segregerade utifrån elevers föräldrars inkomst och utbildning. Trenden är att elever vars föräldrar med högre utbildning och högre inkomst väljer att gå på samma skolor. Elever vars föräldrar med lägre utbildning och inkomst samlas då på andra skolor, och på så sätt blir skolan mer ­segregerad.

”Halva världen samlad i ett klassrum”

På grund av Enbacksskolans geografiska läge kan skolan antas passa in i den bild som presenteras i Skolverkets nya rapport: Att områdets socioekonomiska- och migrationsstatus påverkar elevernas skolresultat negativt.

Trots det, visar verkligheten i Enbacksskolan i Tensta på en annan bild. Här låg behörigheten till gymnasiet på 85 procent under förra året, vilket är högt jämfört med andra skolor i området som till exempel Hjulsta grundskola och Rinkebyskolan som båda låg runt 37 procent.

LÄS MER: Så ska han bota misstro mot vården – på fyra olika språk

– Jag ser absolut inte elevernas bakgrund eller språk som ett handikapp, jag tror att det är en anledning till varför vi kan lyfta eleverna på grund av det finns så mycket erfaren­heter här. Jag kan ha halva världen samlad i ett klassrum, förstår du vad det innebär för en SO-lärare? frågar Iman retoriskt och förklarar diskussionerna som kan uppstå i klassrummet när eleverna själva har föräldrar som upplevt den konflikt som diskuteras, säger Iman Ehsani.

”Jag tror att det är en anledning till varför vi kan lyfta eleverna på grund av det finns så mycket erfarenheter här”, säger Iman Ehsani, SO-lärare på Enbacksskolan.

Att många elever väljer att söka till just Enbacksskolan tror Iman har mycket att göra med den positiva kulturen som råder på skolan. Men ­engagemanget från ­personalen och den fria kommunikation som under årtionden arbetats fram här, har också stor betydelse, enligt Iman.

– Man ställer upp för att man vill barnens bästa. Skolan i förorten har en otroligt stor betydelse. Det är ju mycket mer ­märkbart här än på andra ställen att föräldrar kan sakna bakgrunden för att kunna ge eleverna fullt stöd hemma.

Tydliga mål på skolan

Det kan handla om att lärarna ibland stödjer eleverna i sina studier efter arbetstid, eller att föräldrar frågar om hjälp med blanketter till Försäkringskassan eller där det finns språk- eller utbildningsbarriärer. Dessutom, menar Iman, att det finns en engagerad ledning på skolan med tydliga mål och visioner som är lyhörd mot personalen, vilket främjar personalutvecklingen.

Men även bedömningen är viktig.

– Efter att ha jobbat på många skolor har jag märkt att många lärare har problem att hantera bedömningsförfarandet som kom med läroplanen 2011. Det kan bero på att de nya läroplanen forcerades fram och tillämpades för snabbt. Ofta har jag hört att »bedömningen sitter i ryggmärgen« men jag upplever att man inte har koll på de förfaranden och krav som ställs. Hos oss är bedömningen en levande diskussion.

Men även om Enbacks­skolan visar på god ­utveckling finns det ­segregation inom det ­geografiska området Järva – och skolsegregationen generellt fortsätter att öka.

Paradoxal bild av invandring

Tobias Hubinette, lärare vid Karlstad universitet och forskare i kritisk ras- och vithetsforskning menar att det är vanligt att svenskar säger sig vara för mångfald. Men i själva verket stämmer det inte riktigt.

– Det är en paradox vi lever med. Vi har fortsatt positiv bild av invandrade till Sverige. Men vårt samhälle är genomsegregerat. I tankarna och känslornas värld är vi svenskar väldigt öppna och toleranta. Men i den materiella världen är det nästan tvärtom. Det är svårt att få ihop varför det är så.

LÄS MER: Här röstar bara varannan invånare – därför är det ett problem

På Enbacksskolan låg behörigheten till gymnasiet på 85 procent under förra året, vilket är högt jämfört med andra skolor i samma område där samma andel var så låg som 37 procent.

Många saknar gymnasie­behörighet

De fem skolorna med lägst andel behöriga till gymnasiet i Stockholm, Göteborg respektive Malmö.


Stockholm

Tallbohovskolan: 83 elever i årskurs nio. 35,4 procent av dem gick ut nian med behörighet till yrkesprogram.

Hjulsta grundskola: 77.
37,7 procent.

Rinkebyskolan: 82.
37,8 procent.

Grönkullaskolan: 57.
47,4 procent.

Valstaskolan: 83.
55,4 procent.

Göteborg

Vättleskolan: 89 elever i årskurs nio. 37,1 procent av dem gick ut nian med behörighet till yrkesprogram.

Tynneredsskolan: 41.
36,6 procent.

Sjumilaskolan: 52.
32,7 procent.

Bergsjöskolan: 63.
30,2 procent.

Kronan: 60. 30 procent.

Malmö

Apelgårdsskolan:
48 elever i årskurs nio.
50 procent av dem gick ut nian med behörighet till yrkes­program.

Dalhemsskolan: 40.
47,5 procent.

Sofielundsskolan: 40.
45 procent.

Dammfriskolan: 151.
41,1 procent.

Värner Rydénskolan: 47. 31,9 procent.

Social bakgrund. Föräldrarna påverkar

Stockholm

Tallbohovskolan:
28 elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning. 64,3 procent av barnen till föräldrar med eftergymnasial utbildning blev behöriga till yrkesprogram.

Hjulsta grundskola: 20. 75 procent.

Rinkebyskolan: 16. Mindre än 10 procent.

Grönkullaskolan: 18. 66,7 procent.

Valstaskolan: 20.
70 procent.

Göteborg

Vättleskolan:
24 elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning. 62,5 procent av barnen till föräldrar med eftergymnasial utbildning blev behöriga till ­yrkesprogram.

Tynneredsskolan: 12. Mindre än 10 procent.

Sjumilaskolan: 12. Mindre än 10 procent.

Bergsjöskolan: 10. Mindre än 10 procent.

Kronan: Färre än 10. Mindre än 10 procent.

Malmö

Apelgårdsskolan: Färre än 10 elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning. Mindre än 10 procent av barnen till föräldrar med eftergymnasial utbildning blev behöriga till yrkesprogram.

Dalhemsskolan: Färre än 10. Mindre än 10 procent.

Sofielundsskolan: 12. Mindre än 10 procent.

Dammfriskolan: 47. 72,3 procent.

Värner Rydénskolan: 12. Mindre än 10 procent.

Metro och­ Järvaveckan

Järvaveckan arrangeras den 9–17 juni vid Spånga IP i Stockholm av The Global Village, en partipolitiskt och religiöst obunden förening.

Samtliga av riksdagens parti­ledare kommer att närvara och hålla tal under veckan och varje dag till­ägnas ett parti och ett tema.

Temana är Jämlikhet och jämställdhet, Hälsa och omsorg, Företagande och entreprenörskap, Integration och migration, Skola och utbildning, Arbetsmarknad och etablering, Delaktighet och valdeltagande, Bostad och stadsmiljö samt Trygghet och insatser.

Metro har gått in som mediepartner till arrangören The Global Village som ett led i att skapa ett långsiktigt samarbete och göra bättre och mer relevant journalistik. Det här är en artikel inom det sam­arbetet.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset