Vikande brevvolymer är ett allt tyngre problem att hantera för Postnord, där svenska staten äger 60 procent av aktierna. Arkivbild.
Vikande brevvolymer är ett allt tyngre problem att hantera för Postnord, där svenska staten äger 60 procent av aktierna. Arkivbild.
Ekonomi TT

Trots svensk högkonjunktur och ett bra drag på börsen i fjol hade många stora statliga bolag problem med sjunkande omsättning och stora förluster.

Utdelningarna till staten i vår ser ut att sänkas rejält.

Bland de 19 statliga storbolag som lämnat förslag till utdelning för fjolåret handlar det om väsentligt mindre pengar i år än i fjol. Sammanlagt har de föreslagit 15,6 miljarder kronor i utdelningar, vilket är 23 procent lägre än förra årets utdelningar från samma bolag.

De tre stora sorgebarnen i den statliga portföljen var i fjol gruvkoncernen LKAB, Postnord och kraftkoncernen Vattenfall. De tre redovisar sammantaget förluster på nästan 29 miljarder kronor för 2016 och till staten blir det ingen utdelning från något av bolagen.

Krympande omsättning

För LKAB:s del handlar det om stora kostnader för flytten av bostäder vid malmfälten, medan Postnord brottas med vikande brevvolymer och ett stort omställningspaket. Den potentiella utdelningen från den tidigare statliga kassakon Vattenfall, som inte gjort någon utdelning sedan 2011, åts samtidigt upp av pressade elpriser och nedskrivningar i den sålda tyska brunkolsverksamheten.

Den sammanlagda omsättningen för de 23 största statliga bolagen krympte med 2,7 procent till 444 miljarder kronor i fjol. Och resultatmässigt blev det efter skatt minus på sista raden. Den sammanlagda förlusten under 2016 landade på 6,3 miljarder, vilket kan jämföras med en vinst på sammanlagt 1,8 miljarder kronor i fjol.

Styrelserna i fyra av de 23 största statliga bolagen har ännu inte redovisat något utdelningsförslag. Det handlar om Akademiska hus, SJ, Sveaskog och Teracom, som 2016 genererade sammanlagt åtta miljarder kronor i nettovinst att dela ut från.

Om det finns utrymme för större eller mindre utdelning än i fjol är dock oklart. I fjol låg de fyra bolagens utdelningar på sammanlagt 4,3 miljarder.

Oproffsig ägarstyrning

Problemet med det statliga bolagsägandet i Sverige är brist på professionell ägarstyrning, enligt Stefan Fölster, chef för den marknadsliberala tankesmedjan Reforminstitutet. Det innebär tvära kast mellan ointresse och inkompetens från ägarens sida, anser han.

Det kommer ibland detaljerade direktiv, indirekt från regeringen, som styrs av dagspolitiken. Ett exempel är att Vattenfall tvingades sälja sin kolverksamhet för i praktiken noll kronor till en ägare med mycket sämre miljömeriter. Det var affärsmässigt och miljömässigt dåligt, säger Fölster.

Han tillägger att den rödgröna regeringens detaljstyrning i brunkolsfrågan står i skarp kontrast till det stora ointresse alliansregeringen uppvisade under åren där Telia och Vattenfall gjorde sina stora och problematiska investeringar utomlands.

Vikande brevvolymer är ett allt tyngre problem att hantera för Postnord, där svenska staten äger 60 procent av aktierna. Arkivbild.
Vikande brevvolymer är ett allt tyngre problem att hantera för Postnord, där svenska staten äger 60 procent av aktierna. Arkivbild.
Vattenfall tyngdes av stora nedskrivningar från den sålda brunkolsverksamheten i Tyskland. Arkivbild.
Vattenfall tyngdes av stora nedskrivningar från den sålda brunkolsverksamheten i Tyskland. Arkivbild.
Reforminstitutets chef Stefan Fölster, författare till den internationellt uppmärksammade boken Public Wealth of Nations (2015), är kritisk till ägarstyrningen av statliga svenska bolag. Arkivbild.
Reforminstitutets chef Stefan Fölster, författare till den internationellt uppmärksammade boken Public Wealth of Nations (2015), är kritisk till ägarstyrningen av statliga svenska bolag. Arkivbild.
Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset