Matfrågan har blivit politisk.
Matfrågan har blivit politisk.

”Jag har börjat äta något mindre kött, jag äter mer fisk. Och när jag gör det, då har det hänt någonting”, sade Stefan Löfven (S) i SVT:s partiledardebatt i söndags. Frågan om köttet dyker upp allt oftare i debatten – men vad är det som har hänt och spelar det någon roll vad partiledarna äter?

– Matfrågan har blivit politisk och vegetarism och veganism har normaliserats. På 90-talet sågs veganrörelsen som något skrämmande och utmålades som ett hot. Nu har antalet vegetarianer växt och köttindustrins klimatpåverkan har börjat uppmärksammas, säger Per-Anders Svärd, statsvetare vid Stockholms universitet och före detta förbundsordförande i Djurens rätt.

LÄS MER: Framtidens konstgjorda kött – så långt har vi kommit

Även den nye M-ledaren Ulf Kristersson fick nyligen redogöra för sina matvanor. Han äter både kött, fisk och grönsaker gladeligen men köttet jagar han själv, säger han till Aktuellt. När Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin fick samma fråga i SVT:s morgonstudio för ett par veckor sedan svarade han att det ligger en bit kött på tallriken fyra eller fem gånger i veckan.

Enligt Per-Anders Svärd finns det en stor ängslan kring maten som politisk fråga.

– Det görs trevande försök till att lyfta upp frågan. Men man är försiktig för att man inte vill alienera väljare. Man vet att det är frånstötande och att människor tar det personligt när de får sina matvanor ifrågasatta, säger han.

Samtidigt pågår det en grön trend bland både matproducenter och konsumenter. De vegetariska alternativen blir fler och enligt experterna kan köttkonsumtionen ha nått sin kulmen.  Men det handlar inte bara om att minska på köttet utan också om att välja rätt, enligt Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl.

– Vilket kött som är bäst kan man inte prata om utan att dra in andra miljöfrågor än klimatet. Jämför man kyckling med nötkött har kyckling en mycket lägre klimatpåverkan. Däremot äter fjäderfän sån mat som vi skulle kunna äta medan betande djur, som kor,  kan äta sådant vi inte äter och betet skapar positiva värden, som öppna landskap och biologisk mångfald. Vilt är bra kött men jag har sett studier där man tittat på utsläppen från privatbilismen kopplat till jagandet. Det blir ganska många timmar i bil för att fälla den där älgen, säger hon.

Maten är på väg att klättra upp på den politiska agendan, enligt Sandahl. I våras enades regeringen, Vänsterpartiet och Alliansen om en livsmedelsstrategi som handlar både om att klara miljömålen och om det svenska jordbrukets överlevnad.

– Jag tror det är en fråga som kommer bli starkare och starkare eftersom det är så nära. Vad vi äter och hur den maten produceras, det är något som berör alla, säger Johanna Sandahl.

LÄS MER: Här är framtidens mat: Maskar, maneter och tång

Men spelar det egentligen någon roll om statsminister Stefan Löfven äter en burgare eller mumsar sushi? Om Ulf Kristersson skjuter älg eller handlar nötfärs i butik? Egentligen inte, svarar Jenny Madestam, statsvetare vid Södertörns högskola.

– En partiledare måste naturligtvis leva som man lär. Men exakt vad politiker äter eller inte äter är inte det mest centrala.  Å andra sidan kan det så klart bli bekymmer om en partiledare visar sig äta något som inte är lämpligt, kanske inte av hälsoskäl utan mer moraliska saker som utrotningshotade räkor och liknande saker, säger hon.

Men förväntningarna på politikerna skiljer sig bland partiernas sympatisörer, enligt Madestam.

– Vissa partier är känsligare än andra när det kommer till att leva ”dygdigt” eller som man lär. Till exempel Miljöpartiet har större förväntningar på att deras politiker ska leva grönt, än till exempel Moderaternas, säger hon.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset