Från vänster: Linda Aronsson, Josephine Lavebäck, Jessica Lundkvist Vardaro och ordföranden Emilia Klitz.
Från vänster: Linda Aronsson, Josephine Lavebäck, Jessica Lundkvist Vardaro och ordföranden Emilia Klitz.

Stockholm Snipers är Sveriges största idrottsförening för hbtq-personer. Men det är inte bara sporten som lockar medlemmar. ”Hbtq-personer kan få en fristad där de känner sig välkomnade och accepterade”, säger Emilia Klitz, ordförande Stockholm Snipers.

I idrottsföreningen Stockholm Snipers finns fotbollslag, innebandylag, volleybollag, bowlinglag – och mycket mer.

Metro har träffat fyra spelare från damfotbollslaget. En av dem är Emilia Klitz, som också är ordförande i föreningen.

– Vi välkomnar alla, men främst finns vi för att hbtq-personer av olika anledningar behöver en förening där de får vara sig själva, vilket inte alltid varit och fortfarande inte är en självklarhet. Genom föreningen kan de få en fristad där de känner sig välkomnade och accepterade och får chans att lära känna andra hbtq-personer, säger hon.

LÄS MER: Gaypolisen: Det finns mycket kvar att göra i hbtq-frågorna

Spelaren Linda Aronsson flyttade till Stockholm för tre år sedan.

– För mig var Snipers en ingång till att hitta kompisar i gay-världen. Det är ett jättebra sätt att lära känna nytt folk, säger hon.

Jessica Lundkvist Vardaro är heterosexuell men hon har hittat hem lika mycket som de andra.

– Innan jag började spela här visste jag inte ens att det var en hbtq-förening men det var en bra överraskning och jag har känt mig hemma från start. Det har känts så naturligt och varit så kul.

Hur skulle ni beskriva läget för hbtq-personer inom idrotten i Sverige?

– Jag tyckte kampanjen som damlandslaget hade med bland annat Zara Larsson, Gudrun Schyman och Silvana Imam var väldigt viktig, då de pratade mycket om öppenhet och att kvinnor ska våga ta plats. Fotbollen är en idrott där vi har kommit ganska långt, för damer i alla fall. Vårt herrlag har varit utsatta för påhopp under sina matcher för att motståndaren vet att vi är en hbtq-förening, säger Emilia Klitz.

Spelaren Josephine Lavebäck håller med – hon har inte upplevt att hon blivit utsatt inom fotbollen på grund av sin sexuella läggning.

– Man spelar bara och tänker inte på det. Men man märker att det inte är så lätt att komma ut när det blir så stor uppståndelse när Anton Hysén kom ut till exempel. Men inom damidrotten har jag inte märkt av det, säger hon.

Att spelarna själva inte utsatts för angrepp kopplade till deras sexuella läggning – och att damfotbollen har kommit långt i arbetet med hbtq-frågor, betyder dock inte att det inte finns ett behov för Stockholm Snipers i Idrottsverige.

– Alla vi är över 25 och har kommit in i vuxenlivet, vi har kommit ut och gjort den resan. Vi har på något sätt stadgat oss i vår identitet. Det är inte alla som har gjort det. Har man tankar kring att komma ut, när man känner sig förvirrad eller ensam, och känner att man vill hitta något för att göra den resan lättare, så tror jag att det är enklare att göra det i en gemenskap där fler är som man själv tror att man är, säger Emilia Klitz.

LÄS MER: Jacob och Saymom väntar fortfarande på ett barn

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset