Storbritanniens premiärminister Theresa May skrev i tisdags kväll på den officiella utträdesbegäran till Europeiska rådets ordförande, Donald Tusk.
Storbritanniens premiärminister Theresa May skrev i tisdags kväll på den officiella utträdesbegäran till Europeiska rådets ordförande, Donald Tusk.

Nio månader efter att Storbritannien röstade för att lämna EU har en officiell ansökan om utträde lämnats in. Men ännu är det långt kvar innan ett fullständigt Brexit är ett faktum. Här är Storbritanniens väg mot Brexit.

Vad tycker britterna?

Vid folkomröstningen i juni 2016 röstade 52 procent av britterna för att lämna EU. Den yngre delen av befolkningen samt de som bor i större städer var mindre positiva till ett utträde.

Vad händer med ansökan?

Med ett åtta sidor långt brev, undertecknat av Storbritanniens premiärminister Theresa May, lämnades i dag Storbritanniens formella ansökan om ett utträde ur den europeiska unionen (EU) in och Lissabonfördragets artikel 50 åkallades. May talade även i det brittiska parlamentet om att tiden var inne att lämna unionen. Men några regelrätta förhandlingar med de andra EU-länderna kan komma i gång först i maj, efter att de andra stats- och regeringscheferna från de 27 återstående länderna att samlas i Bryssel den 29 april för att enas om riktlinjerna för förhandlingarna och utse en chefsförhandlare, vilket i det här fallet sannolikt blir den franska konservative politikern Michael Barnier.

Vad ska diskuteras i förhandlingarna?

  • EU-medborgarna: Det råder oklarheter kring vilka regler och rättigheter som ska gälla för EU-medborgare som i dag bor och arbetar i Storbritannien och även för de britter som bor i EU-länder. Sammanlagt handlar det om mer än 4 miljoner personer vars situation måste redas ut.
  • Utträdessumman: EU är av åsikten att Storbritannien har en nota att betala, 60 miljarder euro eller motsvarande tre eller fyra års medlemsavgifter vill unionen ha innan Storbritannien kan lämna unionen. Man anser att britterna har godkänt EU:s långtidsbudget och därmed ska vara med och betala det som de sagt att de ska betala enligt budgeten.
  • De fortsatta relationerna: EU har sagt att de inte vill diskutera frågorna om framtida relationer och handel förrän efter att utträdesförhandlingarna är klara men att det måste bli en försämring för britterna vad gäller tullar och handelshinder jämfört med när de är medlemmar. Britterna däremot vill så snabbt som möjligt få veta hur deras företag ska kunna sälja varor och tjänster till EU-länderna och tycker att de frågorna borde diskuteras parallellt med utträdesfrågorna.

LÄS MER: Tullkostnader för 2,1 miljarder efter Brexit

När är de ute?

EU:s målsättning är att unionen ska ha nått en fungerande uppgörelse med London inom ett och ett halvt år. Därefter ska alla medlemsländernas parlament hinna ge sina klartecken före den 29 mars 2019. Har parterna inte kommit till någon uppgörelse då får Storbritannien lämna EU ändå, en så kallad ”hård Brexit”, vilket är något som EU vill undvika men som Storbritanniens regering uttryckt blir fallet om parterna inte är överens.

Skottland och Nordirland

När Skottland 2014 röstade om självständighet röstade 55 procent för att stanna i Storbritannien. Efter Brexitomröstningen 2016 ansåg landets förstaminister Nicola Sturgeon att förutsättningarna ändrats och begärde en ny folkomröstning om skotsk självständighet vilket det skotska parlamentet i tisdags kväll röstade ja till. Den omröstningen ska då ske någon gång mellan hösten 2018 och våren 2019. Men parlamentets ja betyder bara att Nicola Sturgeon har tillåtelse att lämna in en formell begäran om folkomröstning – inte att det faktiskt blir av.

Svaret från London kom snabbt efter det skotska parlamentets omröstning: ”det vore inte rätt att mot det skotska följet att be dem fatta ett avgörande beslut om självständighet utan att ha nödvändig information om Storbritanniens framtida relation till EU” meddelar regeringen och Theresa May har meddelat att tiden inte är mogen för en nya skotsk folkomröstning. Dessutom står Nordirland, där en majoritet precis som i Skottland röstade för att stanna i EU, ledarlöst efter ett splittrat nyval.

LÄS MER: Sturgeon: Skottarna måste få säga sitt

Gränser

Det har också väckts frågor kring vad som kommer att gälla vid Storbritanniens gränser, då framför allt vid Nordirlands gräns mot Irland. Angående det har Storbritanniens finansminister Philip Hammond sagt till BBC att ingen vill se hårda gränser utan målet är att ha så friktionsfria gränsövergångar som möjligt.

Vad säger övriga EU-länder?

  • Politiker i bland annat Frankrike och Belgien har gjort uttalanden om att de vill att Storbritannien ska ”straffas” genom att göra utträdet så svårt som möjligt för dem.
  • Regeringarna i bland annat Tyskland, Sverige och Nederländerna har däremot meddelat att de tycker att det är viktigt att bibehålla goda relationer med Storbritannien. Både Sverige och Tyskland handlar mycket med Storbritannien och den brittiska regeringen hoppas att länderna ska kunna sluta förmånliga frihandelsavtal.
  • Den brittiska folkomröstningskampanjens attacker mot östeuropeiska EU-migranter har retat upp flera länder i Östeuropa och försvagat stödet för britterna.

LÄS MER: Kolumn Johan Norberg: Brexit kan vara början på slutet för EU

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset