Dömda för hedersbrott är mer antisociala, mycket mer belastade när det gäller både misstanke och även lagföring.
Dömda för hedersbrott är mer antisociala, mycket mer belastade när det gäller både misstanke och även lagföring.

Det finns fortfarande mycket lite forskning kring hedersvåld. I en ny studie kan Kriminalvården konstatera att de som begår hedersrelaterade brott skiljer sig från normalbefolkningen, det vill säga personer som inte är dömda för något brott.

I studien jämfördes totalt 97 personer som begått hedersrelaterade brott med 5 881 andra personer dömda för olika våldsbrott. De jämfördes även med en grupp människor som inte är dömda för något brott.

– Studien är driven ur en tidigare studie från 2014 som konstaterade att vi behöver veta mer om förövarna så att Kriminalvården kan ta fram bättre handlingsinsatser för våra klienter, säger forskningsledaren Jenny Yourstone.

LÄS MER: Kriminalvården: Frivård bättre än korta fängelsestraff

Skiljer sig från andra

Något man märkte i studien var att gruppen dömda för hedersrelaterade brott skilde sig från andra våldsdömda och normalbefolkningen. Genomsnittsåldern var delvis högre och över 90 procent var män.

– Vi jämförde med så lika personer som möjligt när det gäller ålder, kön, tid i Sverige och födelseland. Det svarar på frågan om de skiljer sig från en normal person. Och det gör de. De är mycket mer antisociala, mycket mer belastade när det gäller både misstanke och även lagföring. De har också varit i kontakt med psykiatrin i högre utsträckning, säger Jenny Yourstone.

LÄS MER: JO går hårt åt Kriminalvården

Ett första steg

Det går inte att se några definitiva riskfaktorer för att någon skulle utföra ett hedersbrott. Jenny Yourstone påpekar att det inte är Kriminalvårdens uppdrag att jobba preventivt, men studien kan vara viktig ur ett större samhällsperspektiv.

– Vi har tagit ett första steg mot att förbättra kunskapen om förövare som utför hedersrelaterade brott. Vi är väldigt duktiga när det gäller brottsoffer men vi behöver mer om den här gruppen för att hitta eventuella preventiva insatser. Den här åldern är högre än förväntad. Hur når man gruppen som är runt 40? De nås inte med ungdomssatsningar.

LÄS MER: Kriminalvården och utvisad anmäler varandra

Upptäcka fall tidigare

I dag finns det inte tillräckligt med forskning kring hedersrelaterade brott i Sverige, menar Jenny Yourstone. Genom studien hoppas Kriminalvården att man kan upptäcka hedersrelaterade brottsfall tidigare.

– Det är ett problem att vi inte har någon systematisk kunskap om den här typen av brott minskar eller ökar. Det finns inga siffror på det. Önskvärt är ju att man tidigare i rättsprocessen kan identifiera dem här fallen. Då kan man forska på ett tidigare stadium och större grupper, säger Jenny Yourstone.

LÄS MER: Mätare ska minska sömnmedel i kriminalvården

Behövs mer forskning

Det finns fortfarande mycket mer att utforska, menar Jenny Yourstone, för att komma tillrätta med hedersrelaterat våld och förtryck.

– Det är bara att fortsätta, helt enkelt. Vi behöver fokusera på förövarna, men även offren. Vi behöver kunskap från båda för att förhindra att sådana brott sker. Det är därför vi gör den här studien. För att se om vi kan göra något mer för den här gruppen för att förhindra återfall och öka kunskapen. Vi vet inte någonting om risken för återfall i den här gruppen. Det kan man tänka sig att man jobbar vidare med.

Fakta: Kriminalvårdens studie om dömda för hedersrelaterat våld

Samtliga våldsbrottsdömda som avtjänade straff den 1 mars 2016 har screenats och delats in i undergrupperna: hedersvåld, våld mot barn, partnervåld och övrigt våld. Dessa grupper jämfördes sedan mot hedersvåldsgruppen. Totalt jämfördes 97 klienter som begått hedersrelaterade brott med 5 881 våldsbrottsdömda klienter. Hedersvåldsgruppen har också jämförts med normalbefolkningen utifrån en grupp som matchats mot kön, ålder, tid i Sverige och födelseland.

Källa: Kriminalvården

Fakta: Hedersrelaterat våld

Hedersrelaterat våld och förtryck är kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet och starkt knuten till kollektivet. I hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Detta förhållande kan vara mer eller mindre uttalat och kontrollen kan sträcka sig från vardagliga former av begränsningar i flickors och kvinnors liv som berör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb och giftermål och skilsmässa. I sin mest extrema form resulterar hederstänkandet i hot om våld, våld och dödligt våld.

Källa: Regeringen

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset