Fallen av olaga förföljelse är relativt få, och det kan vara svårt att hitta tillräckligt med bevisning för att få fast sin förföljare.
Fallen av olaga förföljelse är relativt få, och det kan vara svårt att hitta tillräckligt med bevisning för att få fast sin förföljare.

Sverige har haft en lag mot stalkning i drygt fem år. Men det kan vara svårt att få sin förföljare dömd i domstol.

1 oktober 2011 infördes en ny lag som skulle komma åt stalkning i Sverige. Tidigare dömdes ofta en person som förföljt någon till dagsböter för ofredande. Nu skulle flera systematiska men mindre allvarliga brott kunna ge brottet olaga förföljelse.

Men antalet fall har sedan dess varit relativt få. Förra året anmäldes 658 fall av olaga förföljelse. 124 av dem gick till åtal. Samtidigt visar tidigare studier att ungefär var tionde person någon gång blivit utsatt för att bli förföljd.

Forskaren Susanne Strand, docent i kriminologi vid Örebro universitet som forskat om stalkning, tycker att det är besvärande att det är så pass få fall.

– Att så få fall går vidare är naturligtvis problematiskt. Ofta är personer som är förföljda medvetna om sin situation, men de upplever att det inte är något som tror på dem när de anmäler och det blir nedlagt. Det förstärker utsattheten, säger hon.

Läs mer: Därför blir man en stalker 

Antalet anmälningar har gått ner de senaste tre åren jämfört med de första två åren efter att lagen infördes.

– Vi förväntades oss att antalet anmälningar skulle gå upp eftersom lagstiftningen var ny. Men det har det inte gjort, säger Kristina Jerre, utredare på Brottsförebyggande rådet, BRÅ, som stod bakom en rapport om olaga förföljelse från 2015.

Det finns flera anledningar till att antalet anmälningar, åtal och fällande domar kring olaga förföljelse är få. Den drygt fem år gamla lagen har inte hunnit sätta sig och kunskapen är för låg både bland allmänheten och inom rättsväsendet, enligt Susanne Strand.

– En del anmäler helt enkelt inte för att de inte förstår att det som de utsätts för faktiskt är brottsligt, säger hon.

Eftersom brottet består av en serie andra brott har heller inte alltid sambandet mellan brotten fångats upp av polis och åklagare.

– Det kan nog ha varierat hur nära man hade brottet i tanken när man tog emot anmälningar, säger Kristina Jerre på BRÅ.

Ett annat problem är bevisningen. Det vanligaste brottet som ingår i olaga förföljelse är ofredande, som ofta läggs ner. De fall som lett till fällande domar innehåller ofta SMS, telefonsamtal eller mejl.

– Men subtila saker som att köra förbi ett hus eller stå utanför en arbetsplats är det kanske ingen annan som uppmärksammar. Då står ord mot ord och det är svårt att bevisa uppsåt, säger Kristina Jerre.

Tanken med lagen var att även att försöka fånga upp stalkers som förföljer bekanta eller okända personer och inte enbart de som stalkar efter av en avslutad partnerrelation. Men det har varit svårt.

– Samhället kan jobba på ett annat sätt med det partnerrelaterade våldet som övergår till stalkning, där resurser och kunskap finns i viss utsträckning. Men i de andra fallen behöver man öka kunskapen, säger Susanne Strand, kriminolog på Örebro universitet.

LÄS MER: ”Stalkern gick runt med ett foto och letade efter mig 

Så många drabbas av förföljelser

  • Nio procent i en studie som BRÅ publicerade 20016 uppgav att de någon blivit utsatta för upprepade trakasserier av en och samma person.
  • Två tredjedelar av dem var  bekanta med gärningspersonen. I en fjärdedel av fallen rörde det sig om en dåvarande eller tidigare partner och i nära en fjärdedel om en annan privat relation. Ungefär en tredjedel hade trakasserats av en främling.
  • Ju närmare relationen är, desto allvarligare var trakasserierna.
  • En knapp tredjedel uppgav att de hade polisanmält trakasserierna.

Källa: Rapporten ”Stalkning i Sverige – omfattning och åtgärder” från Brottsförebyggande rådet, BRÅ, 2006, där drygt 4 000 slumpmässigt valda personer intervjuades per telefon. 

Olaga förförföljelse

  • Kallas i dagligt tal för stalkning och är numera olagligt i Sverige. Tidigare hade den som utsatts bara kunnat anmäla varje enskilt brott, som nu samlas under en benämning.
  • Brottet olaga förföljelse består av en serie av straffbara handlingar. Handlingarna ska bestå av något eller några av följande brott: misshandel, olaga tvång, olaga hot, hemfridsbrott eller olaga intrång, ofredande, sexuellt ofredande, skadegörelse eller försök till skadegörelse och överträdelse av kontaktförbud. Var och en av brotten ska vara en del i en upprepad kränkning av integriteten.
  • Maxstraff är fängelse i fyra år.

Källa: Polisen.se 

Antalet anmälda fall av olaga förföljelse

Antalet anmälda brott

2011: 256
2012: 916
2013: 780
2014: 671
2015: 596
2016: 658

Antal åtal

2012: 110
2013: 153
2014: 238
2015: 175
2016: 124

Källa: BRÅ, Brottsförebyggande rådet.

 

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset
Mer om stalkning