I stället var och är begrepp som SVBK, och dess moderna motsvarigheter, ett underbetyg åt professionen, skriver Agnes Arpi.
I stället var och är begrepp som SVBK, och dess moderna motsvarigheter, ett underbetyg åt professionen, skriver Agnes Arpi.

Även om det nedlåtande begreppet SVBK har försvunnit finns brister kvar inom vården när det gäller att ta kvinnor på allvar. Här är några färska exempel, skriver Agnes Arpi.

Detta är en kolumn. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Sveda-, värk- och brännkärring, förkortat SVBK. Ett förnedrande uttryck som, i brist på kunskap, förståelse och behandling, tidigare användes mellan vårdpersonal och i journaler för att beskriva kvinnor med diffusa smärtor.

Ett begrepp som inte sa så mycket om patienterna, vars symtom kunde vara olika. I stället var och är begrepp som SVBK, och dess moderna motsvarigheter, ett underbetyg åt professionen. Även om det nedlåtande begreppet har försvunnit finns brister kvar när det gäller att ta kvinnor på allvar.

LÄS MER: Agnes Arpi: Kvinnors problem tas inte på allvar av vården

I en studie genomförd på sjukhus i Västra Götalandsregionen intervjuades 700 patienter bland annat om sina smärtupplevelser. Enligt studien måste kvinnor rapportera svårare smärta, värre illamående och större psykiskt lidande än män för att det ska skrivas in i patientjournalen. Till exempel behöver kvinnor skatta sitt psykiska illabefinnande över sex, på en tiogradig skala, för att det ska bli dokumenterat. För män räcker det med drygt tre. Som en av forskarna bakom studien uttrycker det: ”Symtom verkar alltså inte lindras jämlikt på våra sjukhus, och det kan tyda på att personalen förväntar sig att kvinnor ska tåla mer än män eller att personalen inte tar kvinnornas upplevelser på samma allvar.”

Liknande mönster syns även på akuten. En stor studie från Göteborg, där 150 000 patientfall har granskats, visar att män får snabbare vård än kvinnor fast de har sökt sig till akuten med liknande symtom. Det ser likadant ut i nästan alla åldersgrupper, oavsett anledning till akutbesöket. Enligt en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen från i höstas, med 700 000 läkarintyg som underlag, får män även längre sjukskrivningar än kvinnor för likartade åkommor.

LÄS MER: Sjukvården fortfarande inte jämlik

Det finns naturligtvis vårdområden där män är mer drabbade än kvinnor, men kvinnor drabbas oftare av vårdens brister än män. Kvinnor rapporterar till exempel dubbelt så ofta som män att de har blivit utsatta för kränkningar i vården. Klagomålen kan, när de undersöks, också kopplas till reella brister i kvalitet och patientsäkerhet. Då är det kanske inte så konstigt att män också är mer nöjda än kvinnor med vårdens tillgänglighet, har större förtroende för vården och i högre grad upplever att de blivit bemötta med hänsyn, respekt och fått tillräckligt med information.

Uttrycket sveda-, värk- och brännkärring har tack och lov spelat ut sin roll, i alla fall i skriven text. Kunskapen har med tiden blivit bättre gällande många olika sjukdomar och smärttillstånd. Dessutom är journalen ofta bara några klick bort för patienten att ta del av. Det betyder inte att omotiverade, omedvetna och ovetenskapliga tankemönster inte finns kvar mellan raderna. Det är fortfarande långt kvar till en jämlik vård, på vårdcentralerna, på akutmottagningarna och på sjukhusen.

+ Läsarmejl. Tack för den fina responsen på min krönika om kvinnosjukvård för två veckor sedan.

– Jumboplacering. Sahlgrenska hamnar sist i Dagens Medicins rankning av de sju universitetssjukhusen. Hälsningar från Göteborg.

LÄS MER: Agnes Arpi: Till er på flygplanet: Jag glömmer er aldrig

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset