Studenten Camilla Eriksson, 35, och Therese Sörell, 30, exportadministratör, handlar ungefär som vanligt. ”Det är rätt lika, brukar äta ute sju åtta gånger per månad. Oftast tar jag med mig matlåda till arbetet”, säger Camilla.
Studenten Camilla Eriksson, 35, och Therese Sörell, 30, exportadministratör, handlar ungefär som vanligt. ”Det är rätt lika, brukar äta ute sju åtta gånger per månad. Oftast tar jag med mig matlåda till arbetet”, säger Camilla.

När hushållen mår bra äter vi ute mer. Och när vi väl handlar mat väljer vi – enligt ny statistik – stora kedjor framför kvartersbutiken.

Stämningen i den svenska livsmedelshandeln är deppigare än i den övriga detaljhandeln, rapporterar tidningen Market och det är kanske inte så konstigt med tanke på försäljningssiffrorna.

Försäljningsökningen i dagligvaruhandeln ökade endast 0,4 procent.
– De har ökat i försäljning men det beror på att priserna har ökat. Om man bortser från det så har branschen faktiskt gått ner – 0,6 procent, säger Jessica Lindblom, analytiker på Handelns utredningsinstitut.

Branscher som ökat är enligt Market klädhandeln, elektronikhandeln, guldsmedshandeln och leksakshandeln. Men även restaurangbranschen har blomstrat vilket kan vara en förklaring till att livsmedelsbranschen har stått stilla.
– När vi går ut och äter så handlar vi inte lika mycket livsmedel. Och anledningen till att vi går ut och äter mer är förstås att svenska hushåll har det bra nu, säger Jessica Lindblom.

När vi handlar så har vi dessutom övergett de mindre butikerna. Nu åker vi till stormarknader och lågpriskedjor.

Market skriver att marknadsandelen för stormarknader har växt med hela nio procentenheter på knappt fem år.
 

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset