De medverkande grupperna får välja en nyhet att granska genom att välja den senaste nyheten som dyker upp i deras sociala medier-flöden.
De medverkande grupperna får välja en nyhet att granska genom att välja den senaste nyheten som dyker upp i deras sociala medier-flöden.

Nu under vecka 35 drar projektet Nyhetsvärderaren igång. Projektet, som tar sig uttryck i formen av ett massexperiment, innefattar 10 000 skolungdomar som ska få granska artiklar i sina nyhetsflöden. Målet är både att bidra till forskning om nyhetsspridning och att lära eleverna att kritiskt granska nyheter.

Från och med idag, måndag, kommer det stora massexperimentet Nyhetsvärderaren att äga rum. Experimentet, som över 10 000 skolelever medverkar i, syftar till att samla information kring vad för sorts nyheter som rör sig i ungdomars nyhetsflöden men också att lära elever om hur de kan arbeta med källkritik i digitala medier.

– Det har kommit fram nya forskningsresultat kring hur vi människor hanterar information och hur svårt det är att vara källkritisk, och vi vet samtidigt att allt mer nyheter samtidigt sprids via sociala medier och på nätet, säger Thomas Nygren, forskare i historiedidaktik vid Uppsala universitet och ansvarig forskare för projektet.

LÄS MER: Nu lanserar Metro Lilla Viralgranskaren för skolelever

Eleverna som deltar i experimentet delas upp i grupper om tre och får i uppgift att bedöma nyhetsartiklars trovärdighet utifrån artikelns avsändare, bevisen som framförs i artikeln och genom att jämföra innehållet med andra källor. Eleverna får till exempel fundera på om de ”som står bakom domänen [vill] ge oberoende upplysningar eller [om de vill] manipulera läsaren att klicka, tycka, känna, göra eller köpa något”.

De medverkande grupperna får välja en nyhet att granska genom att välja den senaste nyheten som dyker upp i deras sociala medier-flöden. Nyheterna de väljer samlas sedan in anonymt för att forskarna ska kunna se vilka nyheter som dyker upp i elevernas flöden. Enligt Thomas Nygren är man intresserad av flera olika saker.

– Vi vill få en mer verklighetsbaserad bild av vad som händer och sker på sociala medier. Vad är det som delas, vilka nyheter är det som delas på Twitter och vilka är det som delas via Facebook eller Snapchat. Vilka domäner är det som ungdomar hittar och vilka av dessa är trovärdiga. Det finns massa sådana frågor som är obesvarade. Det som kanske är den stora frågan är att vi inte vet hur vanligt med fejkade nyheter i ungdomars flöden. Vi vet att det finns, men hur vanligt det är vet vi inte. Det hoppas vi att vi kan komma fram till.

Klasserna som deltar genomför sedan en gemensam genomgång där varje grupp får presentera en nyhet som var svår att kategorisera, en nyhet som inte var trovärdig och en nyhet som var trovärdig. Nyheterna diskuteras sedan inom klassen. Experimentet har även en tillhörande Facebookgrupp där elever kan diskutera med forskare, formgivare och andra klasser som deltar i experimentet.

Nyhetsvärderaren går av stapeln vecka 35 respektive 39. Experimentet är en del vetenskapsfestivalen Forskarfredag, som samordnats av föreningen Vetenskap & allmänhet sedan 2006, och finansieras av EU-kommissionen. Nyhetsgranskaren i sig är ett samarbete mellan Vetenskap & allmänhet, Uppsala universitet och Rise interactive och delfinansieras av Vinnova. Resultaten går att följa löpande på Nyhetsvärderarens webbsida.

– Man kan säga att det är som ett forskningsexperiment med 10 000 forskningsassistenter. De lär sig hantverket och vi får information som vi inte kan få fram på andra sätt, säger Thomas Nygren.

LÄS MER: Ladda ner Lilla Viralgranskaren – lärarhandledning i källkritik

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset