Vissa politiker verkar bara kunna se det som finns framför deras ögon och inget annat. Detta tunnelseende drabbar tyvärr den vanliga människan utan att de ibland verkar fatta att deras beslut förändrar människors liv.
Hermodsdalsskolan, en högstadieskola i Malmö, ska stängas - på grund av vandalism. Trots att skadegörelsen har sjunkit det senaste året så har beslutet motiverats med orden ”otrygghet, skadegörelse och dåliga studieresultat”.
Rektorn, som hade bra planer för att förbättra skolan, fick inte chansen att visa vad hon gick för utan fick helt enkelt börja packa sina saker.  
På skolan går cirka 200 elever, varav ett tjugotal stått för skadegörelsen. Men för att dessa 20 ungdomar är så jobbiga beslutar man att lägga ner hela verksamheten. Denna kollektiva bestraffning, som allra mest drabbar de skötsamma eleverna, är den första i sitt slag, men frågan är om den är den sista. I värsta fall kan det bli så att alla skolor som inte fungerar korrekt kommer att stängas.

Trots att jag försöker resonera som en bra och förnuftig människa kan jag inte hjälpa att jag tänker: ”typiskt politiker”. Att ta uppenbart felaktiga beslut utan att riktigt fatta hur mycket det kommer att påverka människor negativt är en sak som hänt en hel del gånger förut och nog kommer att hända många gånger igen. Man undrar hur det kunde hända. Är det för att de är ungdomar och man tycker att man kan slänga runt dem lite hur som helst? Tycker man att man löser problemet på det sättet? Ska de 20 ungdomar som kommer att spridas på tre närliggande skolor att sluta förstöra ifall de får flyttas runt lite?  Jag tror snarare att nya ytor mer ses som nya ställen att slå sönder.
När även högstadieungar förstår att processen mot en väl fungerande skola är lång och inte sker över en natt så kan man undra vilken IQ-nivå beslutsfattarna befinner sig på.

Detta beslut är förutom orättvist helt irrationellt eftersom planen ändå borde vara att bli av med problemet, som är vandalisering på skolan. Men de är ju bara barn. Och barn kan man behandla lite som man själv tycker att de borde behandlas. De har inte hunnit etablera livsavgörande kontakter och kommer inte att komma ihåg detta om ett år.
I stället för att flytta på förövarna flyttar man på offren. I stället för att ta itu med mobbarna koncentrerar man sig på den mobbade. I stället för att lägga mer resurser på en högstadieskola som bara behöver lite till för att nå fram till en bra vardag så stänger man den och flyttar på ”problemet” till andra skolor.
Varför man väljer att ta den enkla vägen fattar jag inte. Det är meningen att politiker ska vara tillräckligt kunniga för att hantera svåra situationer, de är våra förtroendevalda, personer vi har förtroende för ska fatta de rätta besluten. Det rätta beslutet i det här fallet hade varit att lägga mer resurser på de 20 ungdomarna och jobba mer förebyggande. Så ni beslutsfattare som sitter med planerna på att stänga skolan; jag har just redogjort för er hur ni kan göra i stället i en kolumn på 3 000 tecken. Det var inte så svårt. Synd att jag inte vill bli politiker.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset