"Pratet om att krossa terroristerna är mer av en politisk strategi för att göra kriget legitimt", säger Syrienkännaren Aron Lund.
"Pratet om att krossa terroristerna är mer av en politisk strategi för att göra kriget legitimt", säger Syrienkännaren Aron Lund.

Östra Ghouta utanför Damaskus i Syrien har varit under belägring av regimvänliga styrkor sedan 2013, och rebellgrupperna har successivt kommit att tappa terräng. Att regimen nu valt att intensifiera sina attacker kan bero på flera saker, förklarar Syrienexperten Aron Lund.

Över 400 människor, varav minst 100 barn, har mist sina liv i den senaste veckans flygräder mot östra Ghouta utanför Damaskus i Syrien. Det rapporterar pro-oppositionella Syriska människorättsobservatoriet som bevakar kriget från Storbritannien.

Den syriska regimen, backade av Ryssland och Iran, har inlett en omfattande offensiv mot rebellerna, som mer eller mindre kontrollerat området sedan kriget utbröt under den arabiska våren 2011.

President Bashar al-Assad och dess allierade har avfärdat att de ska rikta sig mot civila. Ändå florerar uppgifter om dödade barn och sönderbombade sjukhus. Läkare på plats ska ha hävdat att sjukvårdssystemet är nära på kollaps.

Enligt Syrienkännaren Aron Lund, som skrivit flera böcker om konflikten, bör man ta alla uppgifter med försiktighet.

LÄS MER: Ryssland kan rösta ner förslag om vapenvila i Syrien

– Det är inget snack om att det dödas mycket människor. Det kan säkert vara de värsta bombningarna på flera år – men vad gäller olika påståenden om siffror bör man ha i åtanke att det inte finns några neutrala observatörer på plats och att alla grupper ljuger så gott de kan.

Det kan finnas flera orsaker till att regimen nu valt att intensifiera sina attacker mot östra Ghouta. Sedan Ryssland slöt upp i kriget bakom Bashar al-Assad 2015 har de regimvänliga styrkorna fått övertag. Flera viktiga städer har besegrats och när striderna mot Islamiska staten i östra Syrien lugnat ner sig finns helt enkelt trupper över att skicka till andra områden, resonerar Aron Lund.

– Samtidigt finns tecken på att bombningarna kan ha kopplingar till den serie av komplicerade förhandlingar kring avtal som Ryssland försökt medla fram – men som misslyckats i flera fall. Den här offensiven skulle kunna bli ett sätt för ryska förhandlare att tvinga rebellerna att gå med på regimens krav.

LÄS MER: Bombningarna fortsätter i Syrien – hittills 270 döda

Östra Ghouta har varit omringat av regimvänliga styrkor sedan 2013 och de grupper av rebeller som befinner sig i området har tappat terräng. Enklavens nära 400 000 invånare har sedan tidigare haft svårt att få tag på både mat och mediciner.

Regimen och dess allierade poängterar närvaron av Haya’at Tahrir al-Sham, mer känd som Nusrafronten och som har eller haft kopplingar till al Qaida. I maj 2017 utsågs östra Ghouta till en av fyra så kallade nedtrappningszooner enligt en överenskommelse framtagen av Ryssland, Iran och Turkiet. Men internationellt stämplade terrorgrupper som al Qaida utgör ett undantag i vapenvilan – och enligt regimen är det mot dem som bomberna är riktade.

– Haya’at Tahrir al-Sham finns där, det gör de, men det är en jämförelsevis liten grupp i Ghouta och handlar inte om särskilt många personer. Pratet om att “krossa terroristerna” är mer av en politisk strategi för att göra kriget legitimt. På motsvarande sätt försöker rebellsidan tona ner gruppens närvaro för att påvisa att det är oskyldiga som drabbas, säger Aron Lund.

FN:s säkerhetsråd enades till slut på lördagskvällen  om en tillfällig vapenvila i Syrien. Foto: Shutterstock

FN:s säkerhetsråd har efter dagar av förhandling nu kommit överens om en ny resolution. Rädslan var varit stor att Ryssland skulle lägga sitt veto – men röstade ja på lördagskvällen svensk tid. Förslaget, som lades fram av Sverige och Kuwait, innebär en tillfällig vapenvila i 30 dagar. Tanken är att allvarligt sjuka och skadade ska kunna lämna området i östra Ghouta och att hjälporganisationer ska kunna komma fram med humanitär hjälp.

– Det kan – kanske – leda till att striderna i Ghouta avvärjs, eller i alla fall skjuts upp, säger Aron Lund.

Samtidigt pågår en offensiv från turkiskt håll i Afrin i norra Syrien dit president Recep Tayyip Erdogan skickat styrkor att kriga mot kurderna. Den syriska regimen har svarat med egna trupper för att skydda området.

LÄS MER: Evakueringarna från östra Ghouta har avslutats

Hur ska man förstå det som händer i Syrien just nu?

– Jag tror att det handlar om att folk bestämt sig för att det är ett slutspel på gång, och då försöker alla parter markera revir och befästa de inflytandezoner som de menar sig vilja ha i Syrien. Samma typ av strategi har nu antagits av Turkiet.

Kriget i Syrien

Det var 2011 som folkliga krav på demokrati spred sig i länder i Mellanöstern och Nordafrika, en våg av uppror som i dag går under namnet arabiska våren. I mars nådde protesterna också Syrien. President Bashar al-Assad svarade med våld och med tiden kom konflikten att eskalera till ett blodigt och komplicerat inbördeskrig där över 340 000 människor mist sina liv.

Många aktörer har blandat sig i kriget, Iran och Ryssland har allierat sig med Bashar al-Assad medan oppositionen, bestående av hundratals regimkritiska grupper, får stöd av bland andra USA. Även rebellgrupperna strider mot varandra. Vissa utger sig för att vara nationalistiska medan andra är mer eller mindre islamistiska.

Östra Ghouta

2013 inleder regimtrogna styrkor en belägring av östra Ghouta utanför Damaskus och i internationella medier kommer rapporter om att de omkring 400 000 invånarna har svårt att få tillgång på mat och medicin.

Regeringen i Damaskus anklagas för att ha använt kemiska vapen på flera platser i Syrien, bland annat i östra Ghouta.

Området kontrolleras i huvudsak av två rebellgrupper – Jaysh al-Islam med en tydlig islamistisk prägel som ligger nära den i Saudiarabien, samt Faylaq al-Rahman som har kopplingar till muslimska brödraskapet men som utger sig för att vara mer nationalistiska.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset