Tre personer dödades när Baader–Meinhofligan sprängde västtyska ambassaden i Stockholm den 24 april 1975.
Tre personer dödades när Baader–Meinhofligan sprängde västtyska ambassaden i Stockholm den 24 april 1975.

Självmordsbombaren Taimour Abdulwahab var långt ifrån den första svenske terroristen på svensk mark. Under 1900-talet har ett tiotal terrordåd ägt rum i Sverige Expert om Malmöskytten och Lasermannen: De uppfyller alla krav för terrorism.

En självmords­bombare slår till mitt i den svenska julhandeln och den internationella terrorn är på plats i lilla Sverige. Men har inte terrordåden för länge sedan etsat sig fast i den svenska folksjälen? Under 1900-talet har ett tiotal större terroristdåd ägt rum i Sverige och ett flertal människor har fått sätta livet till.
– Men det här är ändå något helt annat eftersom det gjordes för att injaga fruktan i folk. Det här är första gången den globala terrorismen slår till, säger Lars Nicander, utrednings-chef på Försvarshögskolan och expert på terrorism.

Per Wirtén, författare och ledarskribent på Dagens Arena är av en annan åsikt, han menar i stället att det politiska våldet närmast blivit vardag i Sverige.
– Det där håller jag inte med om. Titta bara på västtyska ambassaden. Det var på 70-talet och fyra människor dog. Då var det en europeisk rörelse med kopplingar till grupper i Mellanöstern, säger han.

Terroristfrågan blir ännu snårigare av den svenska lagstiftningen.
Vad som är ett terror-brott eller inte är en svår definitionsfråga, även för polis och myndigheter, då lagen är minst sagt öppen för tolkning.

Den misstänkte Malmöskytten Peter Mangs och Lasermannen John Ausonius har exempelvis aldrig pekats ut som terrorister.
– Det är jättekonstigt. De uppfyller alla krav för terrorism i och med att de uppenbarligen gjort sina dåd för att sätta skräck i människor. Och även om de inte varit med i någon organisation är de ju i ett större perspektiv del i en vit makt-rörelse, säger Per Wirtén.

Men Lars Nicander menar ändå att händelserna i centrala Stockholm i december skiljer sig från de flygplanskapningar, ambassadockupationer och bombdåd som tidigare skakats Sverige.
– Man får skilja på politiskt våld och politiskt våld. Den typ av terrorism som funnits i Europa tidigare har nästan alltid varit geografiskt kopplad till exempelvis Irland eller Spanien och det gäller även Röda armé-fraktionen i Tyskland. Det här går på en helt annan ledd och man kan säga att det var första gången den globala terrorismen kom till Sverige.

Terrordåden i det mörka Sverige

Amalthea
Juli 1908 sprängs fartyget Amalthea i Malmö hamn. Ombord fanns strejkbrytare från England. En människa dog och 20 skadades. Dådet utfördes av tre socialister, varav Anton Nilsson, även kallad Amaltheamannen, dömdes till döden. Han benådades dock av regeringen 1917.

Norrskensbomben
Kommunistiska tidningen Norrskensflammans redaktion i Luleå utsattes i mars 1940 för ett bombdåd. Händelsen är ansedd som det största politiska attentatet i svensk historia. Fem män erkände attentaten, fyra militärer och en journalist vid Norrbottens-kuriren.

Ambassadör mördas
I april 1971 skjuts Jugoslaviens ambassadör i Sverige till döds av två män med kopplingar till den kroatiska nationaliströrelsen Ustasja. Männen döms till livstids fängelse. I september 1972 kapar tre män kopplade till samma organisation ett flygplan mellan Stockholm och Göteborg. Planet tvingas ner i Malmö.

Västtyska ambassaden
I april 1975 intas västtyska ambassaden i Stockholm av medlemmar från vänsterrörelsen Röda armé-fraktionen (RAF). De kräver att 26 medlemmar ur organisationen ska frisläppas, men kraven möts inte. Två medlemmar ur gisslan avrättades och två terrorister dödas i eterdyningarna.

Ebba Röd/Grön
Västtyske terroristen Norbert Kröcher planerade 1977 att kidnappa Anna-Greta Leijon, då biträdande arbetsmarknadsminister. Tanken var att de gripna efter ambassaddramat skulle släppas i utbyte mot ministern. Säpo kallade operationen som skulle fånga Kröcher för ”Ebba Röd”, och när han gripits gick utropet ”Ebba Grön” ut över polisradion. Operationen gav namn åt det kända punkbandet.

Bombmannen
Under 1982–83 härjade Lars Tingström, även känd som ”Bombmannen” i Stockholm. Tingström hävdade själv att han var offer för en konspiration från myndigheter och lyckades under två sprängningar, en i Nacka och en mot Skatteskrapan på Södermalm, med att döda två personer.

Flygplansbomberna
Den 7 april 1986 placeras en bomb på North West Orients kontor i Stockholm. Den terrordömde Marten Imandi åtalas men frias. En rad bombdåd skakade Stockholm, Amsterdam och Köpenhamn 1985–86 och kopplades till Marten Imandi och Abu Talb, två terrorister med koppling till palestinska grupper.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset