Efter årets upptäckter kan vi bland annat ha ett nytt preventivmedel snart, vi vet hur hjärnan reagerar på för lite sömn och hur det ser ut när två neutronstjärnor kolliderar.
Efter årets upptäckter kan vi bland annat ha ett nytt preventivmedel snart, vi vet hur hjärnan reagerar på för lite sömn och hur det ser ut när två neutronstjärnor kolliderar.

Under 2017 hände det mycket på forskningsfronten – vi fann nya delar av oss själva, hittade sätt att besöka våra gamla jag och kom ett steg närmre till att ha det lite mer jämställt på preventivmedelsfronten. Här kan du hitta några upptäckter som känns både spännande och skrämmande från året som gått.

 

Möt vårt nya organ – tarmkäx

Forskare hittade ett nytt organ i människokroppen – och det har gömt sig helt öppet hela tiden. Det nya organet är en bukhinna som tunntarmen fäster vid och som kallas för tarmkäx, tidigare har bukhinnan setts som en fragmenterad struktur men klassas nu alltså som ett organ. Tarmkäxet är lokaliserat i matsmältningssystemet, och trots att forskare än så länge inte vet så mycket om organets funktioner kan vidare studering av det leda till en bättre förståelse, och behandling, av buk- och matsmältningssjukdomar.

LÄS MER: 4 nya upptäckter i rymden 2017

Bilen som agerar tidsmaskin i filmen ”Tillbaka till framtiden”.

Tidsmaskiner blir matematiskt möjliga

Om vi ska tro forskarna Benjamin K Tippett, en  teoretisk fysiker och matematiker från University of British Columbia i Kanada, och David Tsang, en astrofysiker vid University of Maryland, är det nu möjligt att bygga en tidsmaskin. Forskarna har räknat ut en matematisk modell som kan få en låda att resa i tid och rum. Tricket är, enligt dem, att använda krökningen av universums rumtid för att böja tiden i en cirkel. Cirkeln skulle tillåta de hypotetiska passagerare som sitter i lådan att hoppa in i framtiden eller till det förflutna.

”Folk tänker på tidsresor som någon slags fiktion. Och vi tenderar att tro att de inte är möjliga. Men det är matematiskt möjligt”, säger Ben Tippett om tidsmaskinen till Phys.org.

Bild på en frisk hjärna.

Hjärnan börjar äta sig själv vid för lite sömn

Okej, denna forskning är nog lika delar skrämmande som det är spännande. Ett team, lett av neurovetenskaps-forskaren Michele Bellesi, från Marche Polytechnic University, har kollat på hur vår hjärna reagerar på för lite sömn och har kommit fram till att hjärnan vid för lite sömn börjar att ”äta sig själv”. När vi sover brukar hjärnan arbeta och rensa bort de toxiska biprodukter av de neurala aktiviteter som lämnats kvar under dagen, men forskarna märkte att hjärnan börjar arbeta på ett liknande sätt när vi inte har fått tillräckligt mycket sömn. Denna rensning är däremot inte lika bra för oss som den resning hjärnan gör när vi sover då hjärnan går in i ett slags hyperaktivt läge och börjar ta bort en signifikant mängd neuroner och synoptiska anslutningar. Skadorna av denna rensning kan kanske inte heller vändas med återhämtning av sömn. På Science alert förklaras rensningen som sker medan du sover som att du kastar soporna medan rensningen som sker när du sovit för lite kan liknas med att någon skulle komma in i ditt hem och kasta ut din tv, kyl och hund.

När två neutronstjärnor smälter samman blir resultatet en mycket ljusstark explosion, där bland annat guld och platina skapas. Illustrationen är gjord av den europeiska rymdorganisationen Eso

Neutronstjärne-kollidering fotograferas – tack vare gravitationsvågor

Tack vare upptäckten av gravitationsvågor har forskare för första gången någonsin lyckats fotografera, eller detektera gravitationsvågor och ljus från, två kolliderande neutronstjärnor – 130 miljoner ljusår bort. Eventet kallas för GW170817 och innebär att forskare nu har kunnat se vad som händer när neutronstjärnor smälts samman. Den relativt nya upptäckten av gravitationsvågor, som forskarna bakom Ligo tilldelades Nobelpriset i fysik för tidigare i år, har tidigare även gjort att forskare har lyckats se gravitationsvågor från kolliderande svarta hål.

LÄS MER: Unik stjärnkrock guldets ursprung

Flera extremt prematura lamm överlevde i en artificiell livmoder (lammen på bilden har inget med artikeln att göra).

Lamm inkuberades i artificiell livmoder

Forskare kunde inkubera extremt prematura lamm i vätskefyllda påsar under fyra veckor och observera hur de utvecklades. Det har gjorts liknande forskningar tidigare men skillnaden denna gång var att lammens egna hjärtan drev de vätskefyllda påsarna. Ett system där blod pumpades genom navelsträngen till en syrgasmaskin gjorde att alla lamm överlevde inkuberingen.

Forskarna påpekar att syftet bakom forskningen inte är att utesluta modern från födselprocessen utan att hjälpa extremt prematura spädbarn, till exempel människobarn som föds i 23 veckan, ta sig till en säkrare gestationsålder. Då människor och lamm är väldigt olika så är forskningen fortfarande inte i ett stadie att testas på människor än, men vi är en god bit på vägen.

En konstnärlig rekonstruktion av exoplaneten Ross 128 b. Planeten kretsar kring den röda dvärgstjärnen Ross 128 som syns i bakgrunden.

Potentiellt utomjordiskt liv – både nära och långt bort

Kommer ni ihåg 2016 när forskarna hittade en tempererad planet vid stjärnan Proxima Centauri, vår närmast belägna stjärna? Och att forskare samma år hittade ett helt solsystem med exoplaneter som liknade jorden i storlek och temperatur vid den röda dvärgstjärnan TRAPPIST-1? Trenden med nyfunna planeter fortsatte även under 2017. I april i år hittade forskare exoplaneten,  LHS 1140b, som kretsar runt stjärnan LHS 1140, som ligger 40 ljusår bort från jorden. Forskare har befarat att Proxima Centauri är för aktiv för att det ska kunna finnas liv i dess kretslopp, men på planeten LHS 1140b är det mycket större chans att liv faktiskt skulle kunna existera då  LHS 1140 är en mycket lugnare stjärna.

Känns det ändå väldigt långt bort att vi ska ta oss till en planet 40 ljusår bort med de rymdskepp människor kunnat skapa i dag kanske 11–12 ljusår bort låter lite bättre? Det upptäcktes nämligen exoplaneter som eventuellt ligger inom de lite mer närliggande stjärnorna Tau Ceti och Ross 128:s beboeliga zoner. Stjärnan Tau Ceti liknar vår sol mer än Ross 128, men även Ross 128 är en lugnare stjärna än Proxima Centauri.

Snart kan det komma fler preventivmedelsalternativ för män.

Preventivmedel för män var 100 procent effektivt

Ett nytt preventivmedel, kallat Vasalgel, upptäcktes under året av det är det icke vinstdrivande företaget Parsemus foundation,. Preventivmedlet, som är i gelform, injiceras i sädesledarna mellan testiklarna och penis där den blockerar spermierna medan annan vätska kan komma igenom. Spermierna återabsorberas sedan av kroppen. I de medicinska prövningar som gjorts på apor har gelen visat sig vara 100 procent effektiv – inga honor blev alltså dräktiga och komplikationerna med gelen var få och liknade de som kopplas till traditionell vasektomi för apor. Företaget har även testat att ta bort gelens effekt (om man inte längre vill ha preventivmedlet). I studierna har man spolat ut gelen med en annan lösning, vilket har fungerat i de första testomgångarna.

Under 2018 eller 2019 väntas gelen testas på mänskliga testpersoner, och om allt går som det ska och Vasalgelen godkänns kan den finnas på marknaden strax efteråt och kan därmed bli det första långverkande, potentiellt reversibla, hormonfria preventivmedlet för män.

 

LÄS MER: Quiz: Hur mycket kan du om vetenskap?

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset