Med kapitalismens seger har vi fått ett bakvänt samtal som handlar om hur vi kan begränsa uttaget av allt det välstånd som skapas, om det så handlar om flygresor till Thailand eller för många nya tv-apparater, skriver Lydia Wålsten, kommunikationschef på tankesmedjan Timbro.
Med kapitalismens seger har vi fått ett bakvänt samtal som handlar om hur vi kan begränsa uttaget av allt det välstånd som skapas, om det så handlar om flygresor till Thailand eller för många nya tv-apparater, skriver Lydia Wålsten, kommunikationschef på tankesmedjan Timbro.

På fredag går Black friday av stapeln, USA:s största konsumtionshelg. Även i Sverige ökar intresset stort. I år planerar en tredjedel av svenska butiker någon typ av rea. Samma fredag anordnas "En köpfri dag". Borde vi inte nöja oss med det vi har? Inte över huvud taget, menar Lydia Wålsten på Timbro.

Detta är en debattartikel. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Varje jul blossar konsumtionsdebatten upp. Köper vi inte för mycket saker? Kombinationen av stress, trängsel och moraliska plikter verkar förlösa drömmen om ett annat samhälle. Ett enklare, där vi lever närmare naturen. Där vi slutar köra bil, odlar våra egna grönsaker och kraftigt begränsar ”skärmtiden” för våra barn. Herregud, de kan ju inte ens sitta stilla för att titta på Kalle Anka längre.

LÄS MER: Debatt: Sluta överkonsumera på black friday

En del av kritiken handlar om estetik. Man gillar helt enkelt inte den förändring man ser där var och varannan tjomme kan äga nästan vad som helst. En annan del handlar om miljön, hur konsumtionen påverkar utsläppen. Ett tredje argument är att man får mindre tid över om man äger för mycket saker. Och ett fjärde argument är det klassiska: Saker gör oss inte lyckliga. Det sista argumentet har förts fram från allt från Beatles (”Can’t buy me love”) till filosofen Bertrand Russell (”Det är vår upptagenhet vid saker som gör att vi inte kan leva fritt”.) Genom att koka samman dessa argument till något som de flesta kan hålla med om får organisationer som En köpfri dag sitt existensberättigande.

Men deras tankesätt dras med mycket allvarliga problem. I ett inlägg på deras Facebook-sida skriver de att de fem bästa leksakerna är toalettrulle, pinne, snöre, jord och en kartong. Det var inte ett tag sedan dessa leksaker var de som stod tillbuds. I dag har vi ett överflöd med färgglada leksaker från Kina.

LÄS MER: Barn konsumerar – för att få vänner

Det är människans strävan framåt som har tagit oss hit, där hon själv väljer vilka varor som hon behöver och avgör vilka dessa är. Alternativet är så mycket sämre: Att någon bestämmer vad som får konsumeras åt henne. Det fina med en marknadsekonomi är att priset avslöjar vad människan söker. I en marknadsekonomi ringlar inte köerna av oro för att man inte ska få en produkt, utan för att man ska få något så billigt som möjligt.

Genom historien har det politiska samtalet handlat om hur vi kan få ett samhällssystem som ger åt de som behöver, och inte bara gynnar en liten elit. Med kapitalismens seger har vi fått ett bakvänt samtal som handlar om hur vi kan begränsa uttaget av allt det välstånd som skapas, om det så handlar om flygresor till Thailand eller för många nya tv-apparater. Till och med ekonomen Keynes vittnade om hur stolligt det är att varje generation tror att den har nått kulmen på utveckling och nu borde nöja sig. Även rika länder som Sverige har mycket stora problem. Ändå låter vi den tanken gro till sig.

Vi behöver göra det dygdigt att längta efter det som kan komma i stället för att romantisera det som har varit. För antikonsumismen har inte bara bevisbördan på sin sida, eftersom det är strävan efter mer som har gett oss allt det vi har i dag. Den bygger också på idén att det finns ett falskt medvetande som gör att vi vill ha saker vi inte behöver och att någon annan, om det så är lyckoforskare, ekonomer eller politiker, som bättre än vi själva kan avgöra vad vi skulle behöva istället.

 

Lydia Wålsten, kommunikationschef på Timbro

Om Lydia Wålsten

● Kommunikationschef och ingår i ledningsgruppen på den marknadsliberala tankesmedjan Timbro.
● Har tidigare arbetat som ledarskribent på Svenska Dagbladet och som konsult på kommunikationsbyrån Kreab.
● I botten journalistutbildad vid JMK och politisk kommunikatör vid New York University.
Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset