Gunnar Appelgren, poliskommissarie inom Stockholmspolisen, berättar att samhället bär en del av ansvaret.
Gunnar Appelgren, poliskommissarie inom Stockholmspolisen, berättar att samhället bär en del av ansvaret.

Var sjätte bankanställd i Norden har mottagit hot från en kund, enligt en enkät. När tjänstemän i sina yrkesroller blir vittnen till brott kan de tvingas vittna i rätten under vittnesplikt – vilket kan vara riskfyllt.

Hoten från kriminella gäng mot olika typer av tjänstemän och andra personer i deras yrkesroller har blivit allt tydligare, vilket Metro nyligen har kunnat berätta om.

Det kan handla om alltifrån skadereglerare på försäkringsbolag, personer som på olika sätt arbetar med bedrägeribrott, butiksinnehavare eller sjukhuspersonal.

Handgranaten som kastades mot en bankutredares villa i Stockholmsområdet orsakade splitterskador på både husfasaden, fönster och en bil. Foto: Polisen.

Samtidigt gör vittnesplikten i Sverige att dessa personer måste vittna mot gängen, trots att det kan vara förenat med en risk. I flera fall har gängkriminella angripit vittnen för att tysta dem.

LÄS MER: Polisens taktik mot gängen: Beslagta deras skyddsvästar

Daniel, som Metro berättat om tidigare, blev själv dödshotad av gängkriminella. Han vittnade i rätten mot de som åtalades för dådet.

– Tjänstemän tvingas vittna, men samtidigt är det är de som får betala priset, säger Daniel.

Han berättar att det kan vara svårt för yrkespersoner att förstå innebörden av och risken med att vittna i rätten mot kriminella.

– De handlar om personer som agerar med en enorm vårdslöshet för att skydda sig själva. De har inget konsekvenstänk. Det är högre kriminella som förmår unga att begå brott som förstör resten av deras liv. De utnyttjar unga människor.

Förvärrad situation

I en enkät bland bankanställda tjänstemän från 2018 uppger var sjätte person att de blivit utsatta för hot av kunder.

– Det här är absolut en problematik, alla känner till det här och alla funderar kring det. Att bli förolämpad eller hotad i sitt jobb är allvarligt, säger Ulrika Boëthius, ordförande i Finansförbundet.

Ulrika Boëthius, ordförande i Finansförbundet. Foto: Alexander Donka

LÄS MER: Efter sprängningarna i Malmö – polisen befarar ny trend

SKL, Sveriges kommuner och landsting – som stöttar i riskbedömningar och analys för personal i kommunala verksamheter – upplever en förvärrad situation under de senaste fem till tio åren.

– Det är delvis en ny hotbild som vi ser med gängkriminella, och den har förvärrats. Akutmottagningar i storstäder, sjukvårdspersonal och socialtjänsten ligger i farozonen här. I förlängningen kan det bli ett demokratiproblem om tjänstemän inte längre vågar utföra sitt jobb, säger Gunnar Sundqvist, utredare inom arbetsmiljöfrågor, SKL.

Entrén till Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning sattes i brand i augusti 2018. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Att anlita bevakningtjänst har dock enligt honom gett resultat.

I en genomgång av Dagens samhälle under 2017 låg kommunernas kostnad för att hyra in bevakningstjänst på drygt 1 miljard kronor, en ökning med nästan 50 procent sedan 2014. Motsvarande siffror för landsting och regioner var nästan 600 miljoner kronor, en ökning med 19 procent på tre år, enligt tidningen.

LÄS MER: Polisen: Risken att oskyldiga skjuts till döds har ökat

”Det har blivit värre”

Marie Jensen jobbar som säkerhetshandläggare för Sus, Skånes universitetssjukhus. Hon berättar att även hoten inom vården med åren blivit vanligare.

– Det har blivit värre. Jag har jobbat i vården sedan 1984. Det jag ser nu i avvikelser och utifrån det personalen berättar är beklämmande. Så här upplevde jag det inte för tio år sedan.

Generellt handlar det enligt Marie Jensen om att man inte har någon respekt för vad polis, räddningstjänst eller sjukvården utför. Att man hotar personal.

– Utåtagerande människor hittar vi överallt här i vården, det är inte bara isolerade händelser som skottskador. Dem har vi bra rutiner för, men hot inträffar nästan dagligen även på andra avdelningar. Människor tror att de kan säga vad de vill, det finns inga spärrar.

LÄS MER: Politikerna svarar: Så ska gängskjutningarna stoppas

Samhället har ansvar

Men vem bär egentligen ansvaret att tjänstemän och andra yrkespersoner vågar gå till sina jobb?

Gunnar Appelgren är poliskommissarie inom stockholmspolisen och berättar att det dels finns ett arbetsgivaransvar i frågan att ha kunskap om risker för den verksamhet man driver, men att samhället i stort också bär en del av ansvaret.

– Vi från polisens sida jobbar med stöd för brottsoffer och bevispersoner såsom vittnen, och det finns en handlingsplan från polisens sida. Vi skyddar även vittnen förstås.

– Men om man inte ställer upp att berätta vad man råkar ut för kommer det aldrig ta stopp. Vi från samhällets sida måste försöka orka gå igenom det här för att få stopp på det.

LÄS MER: Rapport: Fotbollsfirmor och mc-gäng samarbetar

Vittnesplikt

I Sverige har vi allmän vittnesplikt. Det innebär att du är skyldig att vittna i domstol om åklagaren eller den misstänkta personen och dess försvarare anser att det behövs. Du kan alltså inte bestämma själv om du vill vittna eller inte.

Källa: Polisen

Kommentera denna artikel

Vad tycker du? Här har du möjlighet att kommentera denna artikel. Vi på Metro vill ha en öppen dialog där de som deltar respekterar varandras åsikter. Alltså förväntar vi oss att du håller en schysst ton. Du kan framföra dina åsikter på ett civiliserat sätt även om du inte håller med om andras. Vi tror på dig!

Här kan du läsa hela vår kommentarspolicy.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset