"Jag tror att detta kommer följa med mig på något sätt resten av mitt liv", säger Daniel, som själv blev hotad av gängkriminella och vittnade mot dem i rätten. Bilden till höger är en genrebild och den till vänster visar entrén till medborgarkontoret i Tensta efter attentatet.
"Jag tror att detta kommer följa med mig på något sätt resten av mitt liv", säger Daniel, som själv blev hotad av gängkriminella och vittnade mot dem i rätten. Bilden till höger är en genrebild och den till vänster visar entrén till medborgarkontoret i Tensta efter attentatet.

Bedrägeriutredare, butiksinnehavare och banktjänstemän. Under de senaste åren har hoten från kriminella gäng mot människor som bara gör sina jobb blivit allt tydligare. ”I dag har jag förstått att precis vem som helst kan bli utsatt”, säger Daniel, som själv dödshotades.

Sensommarnatt i slutet på augusti, 2018. Någon tänder eld på ett bildäck och placerar det vid entrén till medborgarkontoret i Tensta i västra Stockholm.

En knapp halvtimme senare händer samma sak vid Tenstas stadsdelsförvaltnings lokaler några kilometer bort.

Bara några veckor efter det beskjuts den sociala insatsens kontor i Tensta.

Alla utreddes som misstänkta attacker riktade mot tjänstemän i kommunala verksamheter.

Sedan tidigare har personer som exempelvis jobbar inom rättsväsendet eller polisen kunnat bli extra utsatta i samband med gängkonflikter. Det rör yrkesgrupper där man tagit höjd för att hot kan uppstå.

Men de senaste åren har det också funnits exempel på när gängkriminaliteten letar sig ut från gatorna och drabbar tjänstemän och andra personer i sina yrkesroller.

På Skånes universitetssjukhus, Sus, har personalen flertalet gånger utstått hot i samband med gängskjutningar.

– Man har ingen respekt för vad polis, räddningstjänst eller sjukvården utför. Man har en jargong som inbegriper att man hotar personal, benämner kvinnlig personal som horor och hotar att göra saker med deras systrar och döttrar. Vad för något vill jag inte ens uttrycka mig om, säger Marie Jensen, säkerhetshandläggare för Sus Malmö, Lund, Trelleborg, Ystad och Landskrona.

Entrén till Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning sattes i brand i augusti 2018. Foto: Fredrik Sandberg/TT

LÄS MER: Polisen: Risken att oskyldiga skjuts till döds har ökat

Ett hot mot demokratin

Ibland handlar det om att personer i sin yrkesroll blir vittnen till brott, där gängkriminella hotar för att tysta dem.

Det har i vissa fall lett till att kriminella inte har kunnat dömas över huvud taget.

– När civila i sina yrkesroller hotas, och ingenting händer med de som utför hoten, så är det ett hot mot vår demokrati, säger Daniel, som själv utsattes för dödshot av gängkriminella på grund av att han befann sig på samma plats som en tjänsteman som i sin yrkesroll tidigare blivit vittne till ett gängrelaterat brott.

Egentligen heter Daniel något annat, men på grund av risken att gängkriminella läser det som skrivs i media, och risken att bli utsatt för fortsatta hot, vill han inte medverka med sitt riktiga namn.

I rätten vittnade han mot de som åtalades för dådet.

– Det var bara att göra. Jag ville visa vad de här kriminella gjort mot helt vanliga människor och jag ville inte gömma mig.

Men hoten har lämnat spår som troligen aldrig kommer försvinna.

– Jag tror att detta kommer att följa med mig på något sätt resten av mitt liv. Det som är jobbigt är att man inte har någon som helst kontroll över situationen. Du vet inte hur de tänker, vad de kan vara kapabla till.

Att alltid låsa ytterdörren har blivit en självklarhet för Daniel. När det ringer på dörren ser han numera alltid till att titta ut genom fönstret innan han öppnar, för att se vem det är.

– När man läser om personer som utsatts för sådant här, så tänker nog de flesta att ”det där händer inte mig”. Så tänkte jag också förut. Idag har jag förstått att precis vem som helst kan bli utsatt. Jag kommer aldrig kunna acceptera att detta finns i vårt samhälle.

LÄS MER: 44 ihjälskjutna i år – nu tar Sverige hjälp av polisexperter från USA

Tjänstemän dödshotas

Det finns fler exempel på när personer i sin yrkesroll hotas. Redan 2014 skedde en rad sprängningar i Rosengård i Malmö, då kriminella hämnades på en hyresvärd som försökt vräka familjer med kopplingar till kriminalitet, enligt åtalet.

Och så sent som i februari förra året kastades två handgranater mot en bankutredares villa i Stockholmsområdet. Bankutredaren jobbade mot bedrägerier och enligt åtalet attackerade gängkriminella utredaren för att hindra henne från att vittna i rätten om ett bedrägerifall.

Polisen hittade en sprint till en handgranat en bit huset i västra Stockholm, liksom silvertejp och fotavtryck i snön. Foto: Polisen.
Handgranaten som kastades mot huset orsakade splitterskador på både husfasaden, fönster och en bil. Ingen person blev fysiskt skadad. Foto: Polisen.

Gunnar Appelgren jobbar som poliskommissarie i Stockholm och berättar att hoten mot såväl tjänstemän i sina yrkesroller som tredje man, kan se olika ut.

– Oftast är det grannar till gängkriminella som råkar illa ut, men man kan även bli hotad som tjänsteman i sin yrkesroll. Hoten kanske inte bara är de extremt våldsamma utan man kan även bli hotad utan att bli våldsamt angripen, säger han.

Det kan handla om alltifrån personer som är skadereglerare på försäkringsbolag, till personer som på olika sätt arbetar mot bedrägeribrott eller förskingring, eller personer som driver företag där gängkriminella ser ett syfte i att genom hot ta över verksamheten, enligt Gunnar Appelgren.

– Vår syn på det här är att det är extremt allvarligt.

Vad kan polisen göra för att sådana här attacker inte ska kunna ske?

– När det handlar om övergrepp i rättssak tycker jag att man borde höja straffen, sätta obligatorisk häktning och fängelse för brottet. Ofta är det här inte impulsiva handlingar utan de är planerade gärningar där man rekognoserat. Om det finns risk att man blir borta från gatorna längre än i dag, tror jag att det kan finnas en chans att man överväger att inte begå gärningen, säger han.

LÄS MER: Polisen efter sprängdådet: ”Vi backar aldrig för kriminella”

Övergrepp i rättssak

Den som genom våld, hot om våld eller på annat sätt angriper en person för att hon eller han har anmält ett brott, vittnat i rättegång eller liknande – eller försöker hindra en person att anmäla, vittna etc. – gör sig skyldig till övergrepp i rättssak.

Källa: Åklagarmyndigheten

Kommentera denna artikel

Vad tycker du? Här har du möjlighet att kommentera denna artikel. Vi på Metro vill ha en öppen dialog där de som deltar respekterar varandras åsikter. Alltså förväntar vi oss att du håller en schysst ton. Du kan framföra dina åsikter på ett civiliserat sätt även om du inte håller med om andras. Vi tror på dig!

Här kan du läsa hela vår kommentarspolicy.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset