Jimmie Åkesson under sitt vårtal på Långholmen 2018.
Jimmie Åkesson under sitt vårtal på Långholmen 2018.

Sverigedemokraterna ser ut att öka stort i årets val. Samtidigt ertappas företrädare för partiet gång på gång med att utrycka sig rasistiskt. Metro har sökt svar på frågan: Vad döljer sig egentligen under ytan inom SD?

”Per, du delar också en bild på Hitler?”

Den svenska flaggan vajar i blåsten över den röda stugan. SD-kandidaten Per Olsson smäller igen grinden framför Expressens reporter David Baas. Iklädd svart t-shirt och khakifärgade byxor vänder SD-kandidaten ryggen till och går snabbt mot stugan i Oskarshamn.

”Du skriver en smiley i anslutning till nazistiska flaggor?”

Några svar på sina frågor får reportern inte denna gång. Men snart är SD-kandidaten i Oskarshamn en av totalt fjorton personer som inte ställer upp i valet efter avslöjanden om att de varit medlemmar i nazistiska organisationer eller spridit nazistisk eller antisemitisk propaganda på nätet.

Det är drygt en vecka kvar till valet 2018 och Sverigedemokraterna har tvingats göra sig av med ytterligare några kandidater. Något som inte förvånar Anna-Lena Lodenius, journalist och författare och en av landets främsta experter på högerpopulistiska partier.

– Hela tiden, fram till i dag, dyker det upp folk inom Sverigedemokraterna som säger något plumpt. Det händer hela tiden, och så har det alltid varit, säger hon.

LÄS MER: Här är brotten partiledarna erkände i direktsändning

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson, har torgmöte i Halmstad under slutspurten i valrörelsen. Foto: Krister Hansson/Aftonbladet/IBL.

Tar hjälp av tre experter

Men vad beror det här på? Hur mycket av partiets rötter från 80- och 90-talet finns kvar? Finns det en yta inom partiet och mer extrema åsikter som man inte talar högt om? Eller har partiet faktiskt blivit normaliserat, ett parti som vill minska invandringen ordentligt, men som tagit avstånd från sina extrema rötter?

För att få svar på våra frågor vänder vi oss till tre personer som länge följt Sverigedemokraterna.

En av dem är Gellert Tamas, författare till boken ”Det svenska hatet: en berättelse om vår tid”, där han granskar både militant islamism och islamfientliga organisationer.

Gellert Tamas menar att man inte ens behöver titta under Sverigedemokraternas yta för att hitta de extrema åsikterna. De finns där, att läsa om öppet i partiets politiska dokument, menar han.

Han pekar främst på två ställen i partiets senast antagna principprogram från 2011.

Skriver om en ”nedärvd essens”

Där kan man läsa:

”Det är uppenbart så att vissa kulturer är bättre än andra på att slå vakt om grundläggande mänskliga rättigheter, skapa demokrati och materiellt välstånd, god sjukvård, hög utbildningsnivå och likhet inför lagen. Detta gör att dessa kulturer, i våra ögon är bättre än de kulturer som inte vill eller förmår att skapa goda levnadsvillkor för de människor som lever i dem.”

Det är ett partiprogram som bär tydliga spår av ett rasbiologiskt betingat tänkande.

Partiet skriver även i principprogrammet om en ”nedärvd essens” som finns hos varje människa.

”Delar av essensen är gemensam för de flesta människor och annat är unikt för vissa grupper av människor eller för den enskilde individen”, skriver partiet.

Det här är två exempel på åsikter som är djupt problematiska, enligt Gellert Tamas.

– Sverigedemokraternas partiprogram är tillräckligt talande och innehåller en tankevärld som är främmande för de flesta andra politiska partier. Det är ett partiprogram som bär tydliga spår av ett rasbiologiskt betingat tänkande, säger han.

LÄS MER: Här är ministrarna som svenska folket gillar mest och minst

Björn Söder har sagt att judar och samer inte är svenskar, uttalanden som blivit omdebatterade. Foto: IBL/Pelle T Nilsson.

Sa att samer och judar inte är svenska

Redan 2014 sa Björn Söder, som då var partisekreterare och riksdagens andre vice talman, i en intervju med Dagens Nyheter att samer och judar inte är svenskar, något som han i juni 2018 upprepade i ett inlägg på Centerpartiets Facebooksida.

”Dessa grupper har minoritetsställning i Sverige just för att de inte är svenskar,” skrev Björn Söder.

Det tänkandet har redan lett till en katastrof, där vi delar upp människor i olika nationaliteter och inte ser medborgarskapet som det som gör alla jämlika.

Ett uttalande som blev kritiserat, men där en del samer, som exempelvis folkrättsjuristen Mattias Åhrén, menade att Sverigedemokraterna har rätt i sak, med tanke på att samer har rätt till särbehandling eftersom de har en kulturell bakgrund som är annorlunda än majoritetsbefolkningen.

Men Gellert Tamas anser att det är problematiskt att skilja på medborgarskap och nationalitet på det här viset.

– När Björn Söder säger att judar inte kan vara svenska så är det inte bara han som säger det. Det är även partiets egna politik. Det farliga med det här såg vi under 30- och 40-talen. Det var tanken om att medborgarskapet är graderat som gjorde att vissa länder var beredda att lämna ut sina medborgare, för de var ju judar, till Tyskland. Det tänkandet har redan lett till en katastrof, där vi delar upp människor i olika nationaliteter och inte ser medborgarskapet som det som gör alla jämlika, säger han.

LÄS MER: Här är väljarnas viktigaste frågor i valslutspurten

Författaren och journalisten Gellert Tamas. Foto: Jan-Åke Eriksson/Ordfront.

Anders Sannerstedt, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet som forskat om Sverigedemokraterna, utgår från en klassisk definition av begreppet rasism. Där tycker han inte att Sverigedemokraterna platsar.

– Jag uppfattar inte partiet som rasistiskt i dag. Man har rensat ut allting som har kopplingar till det svenska arvet, den svenska folkstammen, blod, gener, DNA… Det är borta. Man har även nolltolerans mot rasistiska yttranden. Om man tittar på partiprogrammet så menar jag att rasismen är helt försvunnen. Det har den varit ett bra tag. Även om enskilda företrädare kan göra rasistiska uttalanden, säger han.

Om man tittar på partiprogrammet så menar jag att rasismen är helt försvunnen. Det har den varit ett bra tag.

Något som Anders Sannerstedt, Gellert Tamas och Anna-Lena Lodenius är överens om är partiets rötter. Att flera av dem som var med i starten hade ett förflutet i nazistiska och fascistiska partier och organisationer är något som är allmänt vedertaget.

– Det är ingen som helst tvekan om att det var ett rasistiskt tankesätt som låg bakom, säger Anders Sannerstedt.

De lade grunden till dagens Sverigedemokaterna

Sverigedemokraterna bildades 1988. Partiet togs senare över av en grupp studenter vid Lunds universitet. Här hittar vi namn som fortfarande är centrala i partiet: Jimmie Åkesson, Björn Söder, Richard Jomshof och Mattias Karlsson. Tillsammans skulle de lägga grunden till dagens Sverigedemokraterna.

– Det var inte ett framgångsrikt parti de tog över. De tog över ett parti som var på fallrepet. De hade verkligen en önskan om att göra partiet mer framgångsrikt och representabelt, och de har jobbat för det sedan dess, säger författaren och journalisten Anna-Lena Lodenius.

LÄS MER: Här är partiledarna som vi helst tar med oss till en öde ö

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson (SD) håller sommartal på SD:s sommarfestival i Sölvesborg 2018. Foto: Krister Hansson/Aftonbladet/IBL.

Hittade 215 uttalanden under mandatperioden

”Kan ingen ställa sig på Öresundsbron med en kulspruta?”
”Muslimer är inte människor fullt ut.”
”Muslimer bör skickas hem till Muslimistan eller slås ihjäl.”

Tre uttalanden som alla kommer från SD-politiker.

Det var inte ett framgångsrikt parti de tog över. De tog över ett parti som var på fallrepet.

När stiftelsen Expo nyligen sammanställde de rasistiska och intoleranta uttalanden de hittat kopplat till partiet under den senaste mandatperioden räknade de till 215 uttalanden.

2012 gick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ut med att partiet skulle ha en nolltolerans mot ”extremister, rättshaverister och rasister”. Sedan dess har med jämna mellanrum medlemmar och politiker fått lämna sina poster och partiet.

Betydligt fler rensas ut från SD än från andra partier

Statsvetaren Anders Sannerstedt har bilden av att Sverigedemokraterna menar allvar med sin nolltolerans.

– Jag upplever att det är seriöst och att man tar det på allvar. Och det har partiet givetvis goda skäl att göra. Partiet vill komma in från kylan och framstå som ett parti som alla andra och vara ett parti som man kan samarbeta med, säger han.

Partiet vill komma in från kylan och framstå som ett parti som alla andra och vara ett parti som man kan samarbeta med.

Anders Sannerstedt framhåller att även andra partier tvingas utesluta medlemmar och företrädare vars åsikter inte stämmer med partiets. Centerpartiet uteslöt i mars 2018 två nämndemän efter en kritiserad dom i Solna tingsrätt, där en man friades för misshandel av sin fru med en hänvisning till att mannen ”har en god familj”. En socialdemokrat drog i slutet av augusti tillbaka sin kandidatur i valet efter att det avslöjats att han skrivit falska påståenden på arabiska om Moderaterna och Sverigedemokraterna på en Facebooksida, för att ta två exempel.

– Men det är ingen tvekan om att det är betydligt fler som rensas ut från SD än från andra partier. Den som har rasistiska idéer, är starkt främlingsfientlig och ogillar att det kommer muslimer till Sverige dras till Sverigedemokraterna. Men Sverigedemokraterna vill inte ha den typen av företrädare länge. De vill hålla rent, säger Anders Sannerstedt.

LÄS MER: Läs alla Metros partiledarintervjuer här

Anders Sannerstedt. Foto: Leif Å Andersson/ Sydsvenskan /IBL.

”Man ska frisera sitt språkbruk, hålla ordning på vad man säger.”

Men författaren och journalistern Anna-Lena Lodenius har en annan bild av partiets inre liv. Hon menar att partiet anpassar sig till vad det tror är godtagbart i Sverige.

– Håller man på i det tysta kan man säkert få vara kvar, men kommer det ut i offentligheten att man sagt någonting som exempelvis är judefientligt, då åker man ut, säger hon.

I takt med att samtalsklimatet i Sverige förändras kommer även Sverigedemokraternas retorik förändras, menar Anna-Lena Lodenius.

– Om andra vidgar åsiktskorridoren, så att det är möjligt att säga andra saker, så tror jag absolut att Sverigedemokraterna skulle vara de första att säga det.

LÄS MER: Sista mätningen inför valet – så ligger partierna till 

Det är i det ljuset man ska se partiets nolltolerans, enligt Anna-Lena Lodenius.

– Folk ska inte uttrycka sig så att väljare skräms bort. Man ska frisera sitt språkbruk, hålla ordning på vad man säger. Ha rätt image. Det handlar mycket om det för SD.

Om andra vidgar åsiktskorridoren, så att det är möjligt att säga andra saker, så tror jag absolut att Sverigedemokraterna skulle vara de första att säga det.

Tecken på att det finns en yta och andra åsikter under ytan tycker Anna-Lena Lodenius märks i de situationer där partiet har blivit infiltrerade av personer med en dold kamera.

– Då har det ofta kommit fram mycket grövre åsikter.

Tvingades lämna uppdrag efter järnrörsskandalen

Anders Sannerstedt anser snarare att det finns belägg för att Sverigedemokraterna har förändrats och inte vill ha alltför extrema företrädare.

Han tar exemplet med järnrörsskandalen 2012. Då avslöjade Expressen att de tre SD-politikerna Erik Almqvist, Kent Ekeroth och Christian Westling hade skrikit rasistiska och sexistiska saker till bland annat komikern Soran Ismail under en utekväll. Politikerna beväpnade sig även med järnrör från en byggnadsställning.

Partiets nolltolerans fick ett stort test 2012 i samband med järnrörsskandalen.

Efter det tvingades Erik Almqvist lämna sina uppdrag i partistyrelsen, i verkställande utskottet och som ekonomisk-politisk talesperson.

– Partiets nolltolerans fick ett stort test 2012 i samband med järnrörsskandalen. Erik Almqvist var en av de ledande Sverigedemokraterna och han ingick i den inre cirkeln som styrde partiet. Honom hade de säkert velat behålla. Men efter järnrörsskandalen var det omöjligt, så man gjorde sig av med honom. Även när det dyker upp nya fall så reagerar partiet snabbt och tufft, säger Anders Sannerstedt.

LÄS MER: Se 7-åriga Lucy intervjua alla partiledare

Bilder från Sverigedemokraternas valkampanj syns på en buss. Foto: Henrik Isaksson/IBL.

Toppstyrning ska hålla extrema åsikter borta

Men Anna-Lena Lodenius ser en annan anledning till att Sverigedemokraterna försöker hålla personer med alltför extrema åsikter borta.

– Om rasismens fula tryne sticker upp för ofta så kommer deras väg mot toppen att påverkas, säger hon.

Hon menar att partiet är väldigt toppstyrt, något man måste ha i åtanke. Det är bara så ledningen kan hålla ihop partiet.

Om rasismens fula tryne sticker upp för ofta så kommer deras väg mot toppen att påverkas.

– Det är ett litet gäng som bestämmer i Sverigedemokraterna. Så måste det nästan vara om de ska kunna hålla ihop det brokiga partiet där det finns så många åsikter som sticker ut åt olika håll. Man vill behålla den snygga ytan, samtidigt som det finns så mycket under ytan. Då måste du vara auktoritär, hård i nyporna och rensa frenetiskt i det som sticker upp och förstör för partiet.

Kommunikationsavdelning styr högerpopulistisk nätmiljö

Kort innan valet har det även kommit uppgifter om att Sverigedemokraterna har kontroll över fler av de högerpopulistiska nätmiljöerna på Facebook än vad de öppet går ut med. I ett avslöjande i Dagens Nyheter i veckan hävdade flera källor att Facebooksidan ”Politiskt inkorrekt” med 74 000 följare styrs av Sverigedemokraternas kommunikationsavdelning.

De riskerar att partiet spricker och att det uppstår missnöje och problem. Eller att de blir så utslätade att folk tror att de blir som alla andra partier.

Sverigedemokraterna har varit tydliga med att deras mål är makt och att hamna i en regering. Anna-Lena Lodenius tror inte att vi skulle få se en helt ny sida av partiet om det kom i en maktposition.

– Jag tror fortfarande att de skulle vara försiktiga så länge de tror att de kan tappa stöd, säger hon.

En strategi för att understryka partiets normalisering skulle kunna vara att på längre sikt ha en kvinnlig partiledare, tror Anna-Lena Lodenius. Hon menar att Sverigedemokraterna skulle ha en svår balansgång att gå om de släpptes in och fick politisk makt.

– De riskerar att partiet spricker och att det uppstår missnöje och problem. Eller att de blir så utslätade att folk tror att de blivit som alla andra partier. Det är lite de alternativen som finns. Eller så lyckas de med sin balansgång, säger hon.

LÄS MER: Gör Metros valkompass – vilket parti tycker som du? 

Sverigedemokraterna kom in i riksdagen 2010. Foto: Patrik Sterberg/IBL.

Sverigedemokraternas historia

1988 6 februari 1988 bildas Sverigedemokraterna. Flera av personerna som var med och startade upp partiet hade varit aktiva i nazistiska och fascistiska partier och organisationer.

1989 Anders Klarström blir partiets första riktiga partiordförande. Han har sitt förflutna i nazistiska Nordiska rikspartiet. Han sitter på sin post till 1995 och har i dag lämnat partiet.

1991 Sverigedemokraterna får sina första politiska mandat, ett i Dals-Ed i Dalsland och ett i Höör i Skåne.

1994-1995 Jimmie Åkesson går enligt egen utsago med i Sverigedemokraterna under 1995. Men enligt stiftelsen Expo gick han med ännu tidigare, på nyårsnatten 1994.

1996 Det avslöjas att Tina Hallgren Bengtsson, som tidigare har varit partiets vice ordförande i tre år, har varit med på ett möte arrangerat av Nationalsocialistisk front, NSF, klädd i en nazistuniform.

2000 Jimmie Åkesson väljs till ordförande för SD:s ungdomsförbund.

2001 Ett antal SD-medlemmar bryter sig loss och bildar Nationaldemokraterna.

2005 Jimmie Åkesson blir partiledare. Han ersätter Mikael Jansson.

2006 Sverigedemokraterna byter sin partisymbol till en blåsippa.

2010 Med 5,7 procent i röststöd kommer Sverigedemokraterna in i riksdagen.

2011 SD börjar kalla sig för ”ett socialkonservativt parti med en nationalistisk grundsyn”.

2012 Jimmie Åkesson förkunnar en ”nolltolerans mot rasism” inom partiet. Samma år inträffar den så kallade ”järnrörsskandalen, där SD-topparna Kent Ekeroth, Erik Almqvist och Christian Westling bland annat kallar komikerna Soran Ismail för ”babbe” och bär runt ett järnrör från en byggställning.

2014 Sverigedemokraterna får 12,8 procent av rösterna i riksdagsvalet. Sverigedemokraterna får även två mandat i EU-parlamentet.

LÄS MER: Så får du koll på partierna – utan att det blir ett heltidsjobb

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset