Partierna slåss om uppmärksamheten inför söndagens val.
Partierna slåss om uppmärksamheten inför söndagens val.
Tyskland TT

På söndag går Tyskland till val. För första gången sedan återföreningen 1990 kan så många som sju partier ta sig in i parlamentets underhus, förbundsdagen. Här är partierna som slåss om platserna.

CDU/CSU.Kristdemokratiska CDU, med det bayerska systerpartiet CSU, hoppas att Angela Merkel ska inta posten som förbundskansler för en fjärde period. CDU/CSU har med 36 procent en ledning i opinionsmätningarna, men det är en bra bit under resultatet i valet 2013 (41,5 procent). Sedan förra valet har Merkels parti samregerat med socialdemokratiska SPD, men inget av partierna är angelägna om att ingå en ny storkoalition. Full sysselsättning till 2025, tusentals nya poliser, sänkta skatter och minskad invandring är några av punkterna i CDU:s valmanifest.

SPD.När Martin Schulz tog över som ledare för SPD i januari tog partiet ett skutt uppåt i opinionen, men efter det har de tyska Socialdemokraterna gått kräftgång. Partiet har också förlorat en rad viktiga delstatsval det senaste året. SPD får runt 22 procent i de senaste mätningarna, vilket är under valresultatet 2013 (25,7 procent). I valprogrammet ingår bland annat avgiftsfri utbildning och en skatteomläggning som gynnar låg- och medelinkomsttagare. Även pensionssystemet ska ses över.

AFD.Högerpopulistiska Alternativ för Tyskland lyckades inte ta sig över femprocentsspärren i förra valet, men ligger nu på runt 10 procent i mätningarna. Om invandringskritiska AFD kommer in är det första gången på över ett halvt århundrade som ett parti från yttersta högerkanten tar sig in i förbundsdagen. Partiets ena toppkandidat Alexander Gauland väckte i augusti starka fördömanden när han i ett tal sade att en ledande socialdemokrat borde "dumpas" i Turkiet, där hennes föräldrar är födda. Samtliga övriga partier utesluter samarbete med AFD.

De gröna.Miljöpartiet, Die Grünen på tyska, är något av "moderparti" för Europas miljöpartier och har suttit i den tyska förbundsdagen sedan 1983. Partiet satt i koalitionsregering med SPD mellan 1998 och 2005. I valet 2013 fick det EU-vänliga partiet 8,4 procent och ligger nu på runt samma nivå i mätningarna. De Gröna nämns som "kungamakare" om Merkels parti inte kan få majoritet tillsammans med sin tidigare regeringskollega FDP. Hur FDP ska samsas med det vänsterinriktade miljöpartiet är en öppen fråga. Både De Gröna och FDP har tonat ner möjligheten, döpt till "Jamaica-alliansen" i regeringsspekulationerna, för att inte skrämma bort väljare.

Linke.Vänsterpartiet (Die Linke) fick 8,6 procent i förra valet, och har nu ökat till runt 10 och kan bli tredje största parti i parlamentet. Partiet har sina rötter i det östtyska kommunistpartiet och sitt starkaste stöd i det forna Östtyskland. Merkel har uteslutit regeringssamarbete med Linke, medan SPD-ledaren Schulz svävat på målet. Krav på höjda skatter för höginkomsttagare och bantade försvarsutgifter står på partiets agenda. Partiets toppolitiker Sahra Wagenknecht fick under förra årets kongress tårta i ansiktet, möjligen en reaktion på uttalanden som tolkats som invandringskritiska.

FDP.Liberala Fridemokraterna, CDU/CSU:s tidigare regeringspartner, åkte ur parlamentet efter ett svidande nederlag i förra valet och hoppas nu på revansch. Partiet ligger runt 9 procent i senaste mätningarna. FDP hyllar framför allt ordning och reda i ekonomin och har uttalat tydlig skepsis mot planer på en eurozonsbudget eller större ekonomiska överföringar mellan euroländerna. Jämfört med tidigare har partiet också rört sig mot en betydligt mer restriktiv syn på invandring. Partiledaren Christian Lindner har hoppats på att få bilda regering med Merkel, men det är ovisst om de två kan samla tillräckligt stort stöd.

Partierna slåss om uppmärksamheten inför söndagens val.
Partierna slåss om uppmärksamheten inför söndagens val.
Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset