Jag är så jäkla trött på kungen. I månader har det skrivits om honom. Denne 60-årige gamle gubbe som är så tråkig så klockorna stannar. Radio, tv och tidningar har verkligen vänt på varenda liten kalksten för att hitta något riktigt juicy att skriva om. En liten skandal. En fyllefest som spårat ur. Ett vänsterprassel. En unge på bygden. Någon bimbo som trätt fram och visat upp ungen och sagt ”men det ser ni väl, att lille Helmut här har Carl-Gustafs öron?” Men icke. Inte ens det har han kunnat åstadkomma under sina sextio år på jorden. Han är bara en enda stor gäspning. Fattar ni hur värdelös han är som kung?
Och för detta får han 95 mille om året – och har ändå mage att klaga på att pressen är för närgången och far med osanningar! Herregud, det fattar väl minsta örebroare, att om inte de kungliga högheterna kan fixa lite bra skvaller på egen hand så får de kallt räkna med att det blir stora rubriker så fort Madeleine köper en ny handväska?

Nej, tacka vet jag kungligheterna på kontinenten. De vet hur man lever rövare på kungligt vis: 49-årige prinsessan Caroline af Monaco som skaffar ännu ett barn med sin pruttfulle man. Prins Harry som går på strippklubb, kraschar bilar och slåss med fotografer. Eller Prins Charles som ringde snuskiga samtal till Camilla och ville vara hennes tampong!
Till och med våra nordiska grannländer ligger hästlängder före oss när det gäller att dra in knarkare och strippor i släkten. Där får de minsann valuta för pengarna.
Men vi ska betala 260 000 om dagen till vår urtråkiga kungafamilj. För vadå? Ett stadsbesök i Borås? För att få se ännu en bild på kungen i fånig mössa?
”Jamen, kungen och hans vackra drottning gör ju så fin reklam för Sverige ute i världen”, säger säkert någon blåhårig tant från Östermalm.
Nehej, det gör han inte.
Han ställer inte till med några bra skandaler någonstans. Ska det bli roligt får man kalla in Robert Gustafsson.

Som vid förra kalaset. Då när kungen fyllde femtio. Då var Robert lite nervös inför att träffa kungen och drottningen bakom scenen.
”Äsch, de kommer bara att säga att det var trevligt att träffas”, sa Putte Wickman. Så Robert bestämde sig för att svara ”tack detsamma”.
När de träffades sa kungen ingenting. Han flåsgarvade i tjugo sekunder. Silvia fick tolka.
”Robert, du är inte riktigt klok.”
”Tack detsamma”.
Och inte finns det något hopp om framtiden heller. För efter kungen kommer … ingenting.
Kungabarnstrion liknar mest Knatte, Fnatte och Tjatte och har utstrålning som ett gammalt dansband på en Finlandsfärja.
Det är med andra ord kört. Det har ingen betydelse hur mycket pengar vi pumpar in i kungahuset. Vi kommer ändå aldrig att få några prinsessor som Diana eller Fergie. Det finns bara en sak att göra. Lägg ner. Sedan gör vi som på Wasas tid – och köper in en lite piggare släkt: Familjen Svensson.
Låt Lill-Babs och hennes ungar flytta in på Drottningholm i stället. Då kan vi äntligen få lite valuta för våra skattepengar.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset