Pressens Opinionsnämnd klandrar Metro för att i ett automatpublicerat TT-telegram ha namngivit en psykiatriker anmäld till Inspektionen för vård och omsorg. Nämnden konstaterar också att en läkarlegitimation under prövotid inte i sig är skäl nog för namngivning.

Den 24 augusti 2017 publicerade Metros webbplats ett TT-telegram med rubri­ken NN [namn angivet] anmäld av flera patienter igen.

Av texten framgick att den hårt kritiserade psykiatrikern NN anmälts på nytt av flera patienter. Han stod under prövotid, vilket innebar att hans legitimation skulle kunna dras in. Nu var han anmäld till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) eftersom flera av hans patienter upplevt att de bemötts felaktigt av honom.

Två patienter hade uppgivit att han hotat dem och sagt att de skulle få ”problem” om de anmälde honom. Detta enligt SVT. En patient hade felaktigt placerats i ett spännbältesrum i flera dygn och en annan hade blivit kränkt av religiösa skäl, enligt anmälan.

NN hade varit föremål för flera lex-Maria-anmälningar, bland annat ett upp­märksammat fall om en 17-årig flicka som våldtagits av en före detta polischef. Bland annat ska NN ha nekat flickan en kvinnlig terapeut och uppmanat henne att sluta älta.

NN hade tidigare varit aktiv i X-stad, men arbetade nu i västra delarna av Sverige.

TT hade sökt NN för en kommentar.

Anmälan

Publiceringen anmäldes av NN. Han framförde att det funnits några anmälningar hos IVO i juni, men de hade skrivits av den 4 juli 2017, det vill säga mer än en månad innan artikeln skrevs. I den framstår det som att anmälningarna är aktuella.

Den hårda kritiken var historisk och låg flera år tillbaka i tiden och hänförde sig till vad som framkommit i en radiodokumentär [SR P1 2013/PO:s anmärkning].

Artikeln byggde på anonyma anmälningar till IVO. TT borde ha kontrollerat med IVO inför publiceringen. Då hade man fått reda på att de var avskrivna.

TT skrev att de sökt honom för en kommentar, men det var inte tillräckligt. Bara en part hade fått komma till tals i artikeln.

Publiceringen stred mot flera formuleringar i de pressetiska reglerna, till exempel ”Sträva efter att ge personer som kritiseras i faktaredovisande material tillfälle att bemöta kritiken samtidigt.” Och ”Överväg noga konsekvenserna av en namn­publicering som kan skada människor. Avstå från en sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges.”

Anmälaren jämförde med andra, i hans ögon liknande fall, där läkare inte fått sina namn publicerade.

Om han varit en offentlig person 2013 när dokumentären publicerades (företags­ledare, psykiatriker och den berörda patientens läkare), så undrade han när han skulle övergå till att bli en icke-offentlig person. Nu var han en vanlig läkare, anställd av Västra Götalands region.

Tidningens svar

Metro svarade genom sin utgivare, Staffan Erfors, att telegrammet var baserat på ett klipp från SVT. Tidningen hade vid flera tillfällen skrivit om NN de senaste åren, allt sedan den uppmärksammade radiodokumentären.

Han menade att så länge NN hade prövotid avseende sin läkarlegitimation hade det ett uppenbart allmänintresse att rapportera om nyhetsmässiga anmälningar mot honom.

IVO utredde två anmälningar mot NN. Det hade TT kontrollerat den 2 oktober. TT hade även lämnat ett meddelande på hans telefonsvarare för att ge honom en möjlighet att kommentera, men han hade inte återkommit till nyhetsbyrån. Han hade inte heller hört av sig till Metro efter publiceringen.

Anmälarens kommentar

Anmälaren svarade bland annat att av de fyra punkter IVO kritiserat honom för efter radiodokumentären, var det endast en punkt som gällde grov oskicklighet. Det hade varit natt och han hade inte besökt en patient som var inlagd och bältad med midjebälte. Hon ville själv vara fortsatt bältad och hade personal i rummet hela tiden. Detta var grunden för prövotiden.

Han hade inte bidragit till att någon patient skadats, fått fel diagnos eller fel medicinering. Ändå ansåg pressen hans gärningar så allvarliga att han fortfarande skulle namnges och hängas ut. Var det rimligt?

De nya anmälningarna saknade substans. I det ena fallet hade tre intagna på en rättspsykiatrisk avdelning anonymt anmält honom. De var rädda för honom och påstod att han snortade medicin och fejkade drogtester. Anmälningarna avskrevs.

En anmälan kom från en grovt kriminell, som skrivit att han anmälde för att vinna fördelar vid en kommande vårdplanering.

Det rörde sig alltså om tre anonyma tips och en anmälan med dold agenda. Hur kunde det motivera en nyhetsartikel där han pekades ut med namn?

Särskilt allvarligt var namngivningen i rubriken.

Texten innehöll även sakfel. Det hade inte funnits någon anmälan om att någon blivit kränkt på religiösa grunder. Inte heller någon lex-Maria-anmälan kring den då 17-åriga flickan som våldtagits av en före detta polischef.

PO:s övriga åtgärder

PO har kontrollerat anmälningarna hos IVO. Dagen för publiceringen av TT-artikeln fanns det ett (1) pågående ärende mot NN hos IVO. Anmälan var in­lämnad av en (1) person.

PO:s bedömning

Det aktuella telegrammet är skrivet av TT och har automatpublicerats på tid­ningens hemsida. Det innebär att TT, efter överenskommelse med tidningen, publicerar sina telegram på webbplatsen utan förhandsgranskning från tidningens medarbetare. Även om utgivaren således inte i praktiken haft möjlighet att granska texten inför publiceringen bär denne, inte telegrambyrån, det fulla ansvaret för vad som publicerats, såväl juridiskt som etiskt.

Felbehandlingar inom vården, och hur misstänkta sådana tas om hand av de ansvariga, har ett allmänintresse. Det beror på att vården är en viktig samhälls­sektor, att den är finansierad av allmänheten och något som de flesta människor förr eller senare kommer i kontakt med.

Ur ett pressetiskt perspektiv åligger det emellertid tidningar att vara försiktiga när man rapporterar om anmälningar. Vem som helst kan anmäla av vilket skäl och på vilken grund som helst. En anmälan säger således inget om skuldfrågan, eller om det till exempel finns skäl för vården att ändra sina rutiner.

Det är bra att det av texten framgår att det rör sig om anmälningar. Men det minskar inte nämnvärt den skada som uppstått av namngivningen. Rubriken NN anmäld av flera patienter igenger ett intryck av återkommande fel av den ut­pekade. Att tidningen väljer att namnge antyder att uppgifterna i anmälningarna är allvarliga och relativt väl belagda.

Allvaret understryks av att anmälaren påstås vara anmäld av flera patienter. Vid publiceringstillfället fanns, enligt PO:s kontroll, endast en anmälan från en person.

Mot detta ska ställas det faktum att anmälarens läkarlegitimation är satt under prövotid med anledning av ett uppmärksammat fall för fem år sedan. Prövotid är emellertid inte en generell grund för namnpublicering flera år efter det som för­anlett beslutet. För att åter motivera namnpublicering krävs en allvarlig händelse som belagts till en rimlig nivå. Så förhåller det sig inte i detta fall.

Uppgifterna i telegrammet är av sådan art att det hade varit rimligt att låta den berörde komma till tals i samma text. Men tidningen har inte vidtagit någon åtgärd för att anmälaren ska få försvara sig eller förklara. Något som inte var möjligt på grund av automatpubliceringen.

Telegrammet avslutas med att TT sökt NN för en kommentar. Denne framhåller i sin anmälan att den åtgärd som TT vidtagit inte varit tillräcklig och att resultatet blivit att endast ena sidan fått yttra sig.

Oavsett vilka åtgärder TT vidtagit, ligger emellertid det pressetiska ansvaret för att låta den utpekade komma till tals på den publicerande tidningen.

Sammantaget finner jag att tidningen inte iakttagit den försiktighet som krävs vid anmälningar när den namngivit NN. För det bör tidningen klandras.

Ärendet överlämnas till Pressens Opinionsnämnd, PON.

Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd

Endast anmälaren har yttrat sig i nämnden.

Pressens Opinionsnämnds bedömning

Vården är en grundläggande samhällsfunktion som berör alla medborgare. Felbehand­lingar inom vården och hur anmälningar om sådana hanteras av ansvariga organ är därför av allmänt intresse. Vid rapportering av anmälningar måste emellertid tidningen noga överväga och vara försiktig med de närmare detaljerna. Som PO anger kan vem som helst anmäla av vilket skäl och på vilken grund som helst. En anmälan säger där­för inget om vad som verkligen har hänt.

Tidningen har i sin rapportering namngett den anmälda läkaren. Läkaren var satt under prövotid, men de händelser som föranlett detta låg ett antal år tillbaka i tiden. Att tid­ningen väljer att namnge läkaren antyder att uppgifterna i anmälningarna är allvarliga och relativt väl belagda.

Nämnden delar PO:s bedömning att det faktum att läkaren är satt under prövotid inte är en generell grund för namnpublicering flera år efter det som föranlett beslutet om prövotid. Ett skäl till att publicera läkarens namn skulle kunna vara att omständighe­terna är sådana att det finns anledning att informera allmänheten om vem den anmälda läkaren är. Det förutsätter att det är fråga om allvarliga händelser som belagts till en rimlig nivå. Så förhåller det sig inte i detta fall och det har saknats grund för att av detta skäl namnge läkaren. Inte heller av andra skäl har en namnpublicering varit moti­verad. Och detta gäller oavsett om det rör sig om endast en eller ytterligare någon eller några anmälningar.

Mot denna bakgrund anser nämnden, i likhet med PO, att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset