Enligt uträkningar från Djurens Rätt kommer skinka från omkring 350 000 grisar att stå på de svenska julborden i år, skriver Camilla Björkbom.
Enligt uträkningar från Djurens Rätt kommer skinka från omkring 350 000 grisar att stå på de svenska julborden i år, skriver Camilla Björkbom.

På mitt julbord blir det ingen julskinka. Till det finns det 350 000 anledningar. Ingen av dem fick chansen att leva sitt liv, skriver Djurens Rätts förbundsordförande Camilla Björkbom.

camilla björkbom_fotograf kim-evert olofsson
Camilla Björkbom. Foto: Kim-Evert Olofsson

Det är numera väletablerat att västvärldens köttkonsumtion är ett ohållbart privilegium, något som enligt mig är svårt att försvara både ur klimat- och hälsoperspektiv. Men den största anledningen till att det inte står någon skinka av gris på mitt julbord är en annan, eller 350 000 andra snarare, enligt beräkningar från Djurens Rätts etolog. Ingen av grisarna som slaktas till jul får en chans att leva sitt liv. De har aldrig något val, det har däremot vi.
– Men gud vad ni är konventionella, ni vill aldrig prova nå nytt. (grannen Sara)
– Haha, säg inte det, i år till exempel så ska vi ju inte ha nå dopp i grytan. (Mamma Lena)
– Just det där hör du… Vad sa du!? (Pappa Gustav)
– Men vad är det nu? Vi ska inte ha nå dopp i grytan i år det bestämde ju det var ju ingen människa som åt av den där grytan förra året. (Mamma Lena)
– Åt och åt de ska stå där! Jamen, vad är det som händer här, ingen nubbe, ingen dopp i grytan, ska vi inte fira jul? (Pappa Gustav)

Dialogen kommer från den populära svenska komediserien Svensson Svensson. Pappa Gustav Svensson menar att poängen med julen är att allting ska vara exakt likadant år från år eftersom julafton är den enda dagen som man verkligen kan lita på hur den kommer att bli.

LÄS MER: Här är gifterna i din julmat

För grisarna är de flesta dagar förutsägbara, men inte i positiv mening. Grisar i livsmedelsindustrin lever i en ensidig och stimulansfattig miljö. De får mat två eller tre gånger per dag vilket givetvis blir dagens höjdpunkt. Trängsel och konkurrens leder till stor stress före och under utfodringen. Det bidrar till diarré, magsår och beteendestörningar.

Likt pappa Gustav i Svensson Svensson som får panik när allt på julafton inte är exakt som det brukar vara, är det många som sparkar bakut när en föreslår ett minskat köttätande. Men i en tid då det slagits fast att rött kött kan kopplas till cancer, att kött är ett alltför resurskrävande protein för att mätta en växande värld och när det finns en blommande, boomande vegomarknad som erbjuder lika goda alternativ som inte innebär lidande för djur är det kanske dags för även den mest inbitne traditionsivraren att tänka om.

Många som vill välja bättre kanske väljer en Kravmärkt skinka (om de lyckas få tag på en). Krav och liknande märkningar fungerar ibland som en slags universal samvetsstämpel, att en då är en ”medveten konsument” som gör ett välinformerat val. Men Kravmärkningen säger inte nödvändigtvis att djuren har haft det så mycket bättre. När det gäller Kravmärkt skinka är den största skillnaden att Kravgrisarna faktiskt får vistas utomhus. Annars är det mesta detsamma. Missförstå mig rätt här, utomhusvistelse är mycket bättre än att vistas inomhus på betonggolv men det orimliga i detta är ju snarare att omkring 98 procent av alla grisar aldrig får komma ut alls.

Skinka från ungefär 350 000 grisar kommer att stå på julborden i Sverige i år om vi inte gör något för att ändra på detta. Låt oss leka med tanken att en av tre köttätare väljer något annat till julbordet. Det skulle betyda att över 100 000 grisar slapp dö för julefridens skull. Var inte Gustav Svensson, våga tänka nytt och tänka grönt – det blir lika mycket jul för det.

Camilla Björkbom, förbundsordförande för Djurens Rätt.

Om debattören

  • Djurens Rätt är Sveriges största djurrätts- och djurskyddsorganisation med omkring 40 000 medlemmar.
  • Organisationen bildades 1882 under namnet Nordiska samfundet till bekämpande af det vetenskapliga djurplågeriet.
  • Djurens Rätt är partipolitiskt obundna och arbetar för en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.
  • Organisationen är uppbyggd enligt klassisk folkrörelsemodell med på omkring 50 orter i landet.

Om debatten

  • 61 procent av svenska folket tycker att julskinka är viktigast för att julen ska kännas som en riktig jul.
  • Förra året slaktades 2 560 450 grisar i Sverige.
  • Under julen äter svenskarna i snitt 1 kg julskinka per person.

Källa: SvensktKött, Jordbruksverket, UnitedMinds

LÄS MER: Debatt: Djurens rätt: ”Sätt stopp för djurplågeriet – förbjud pälsindustrin”

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset