En person undersöker röret som användes för att spränga den grovkalibriga granaten i Dalkarlsberg utanför Nora.
En person undersöker röret som användes för att spränga den grovkalibriga granaten i Dalkarlsberg utanför Nora.

En grovkalibrig granat i Nora har sedan 1930-talet behandlats som om den vore helt ofarlig. Nu har det visat sig att den var skarpladdad.– Det här är ett bevis på att om man hittar ammunition så ska man inte röra vid det, säger röjningsledaren Gary Campbell.

På 1930-talet forslade en privatperson en rejäl granat från Bofors skjutfält till Dalkarlsberg utanför Nora. Sedan dess verkar granaten ha behandlats lite hursomhelst.

– Folk säger ju att ungar har suttit och ridit på den och någon ska till och med ha slagit på den med en sten, säger polisområdeskommunikatör Anders Sjöberg.

Dessutom finns det uppgifter om att den flyttats runt lite på tomten under årens lopp.

Först i år kontaktade en orolig person polisen, som i sin tur bad Försvarsmakten om hjälp.

Oklart ursprung

Försvarsmakten tog inte lika lätt på saken som vissa Dalkarlsbergare tidigare gjort. I flera månader har man förberett för oskadliggörandet av granaten som ägde rum på onsdagen.

En tidigare gjord röntgen hade inte gett svar på om granaten var fylld av sprängmedel eller betong och Försvarsmakten har därför hela tiden behandlat den som om den vore skarp. Vilket det nu också visat sig att den var.

– Den har haft mellan 20 och 30 kilo sprängmedel. Granaten delades av sprängningen, men däremot har vi inte sett något tändrör. Det kan ligga någonstans, men det sitter inget i granaten i alla fall, så vi bedömer den därför som ofarlig, säger ammunitionsröjningsledaren Gary Campbell.

Granaten har satt myror i huvudet på alla experter som granskat den. Försvarsmakten har varit i kontakt med nio länder och ingen har kunnat identifiera den. En liknande granat hittades på Bofors skjutfält för några år sedan och även den visade sig vara skarp.

Fortfarande liten risk

Inför sprängningen hade ammunitionsröjarna placerat en betongsarkofag över granaten och sedan täckt den med 800 ton sand som skydd mot splitter och en eventuell tryckvåg. Sarkofagen fick sig en rejäl smäll av den kontrollerade sprängningen, och därför kommer det att ta lite tid att få bort den mindre mängd sprängmedel som fortfarande finns kvar.

– Jag kan inte släppa in folk i tunneln på grund av sarkofagen. Så vi kommer att få gräva fram de sprängämnesrester som är kvar. Byborna kan återgå till sina fastigheter, men det finns en risk kvar kring själva herrgården, säger Gary Campbell som fungerade som röjningsledare.

Andra säkerhetsåtgärder inför sprängningen var skyddsdiken mot närliggande fastigheter för att minska markstötsvågen. Fastighetsägarna fick även instruktioner att helt hänga av, eller tejpa sina fönster, för att skydda dem mot tryckvågor.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset