På söndagen går Turkiet till val, i vad som kan förändra landets framtid.
På söndagen går Turkiet till val, i vad som kan förändra landets framtid.

Resultatet av dagens val i Turkiet kan innebära att landet står inför stora förändringar. Här är allt du behöver veta, i 400 ord.

På söndagen går Turkiet, med sina 56 miljoner röstberättigade, till val och röstar för både president och parlament i ett och samma val.

Om ingen av presidentkandidaterna får mer än 50 procent av rösterna kommer de två kandidater med flest röster göra upp i ett nytt val den 8 juli.

Varför är det val?

Den sittande presidenten Recep Tayyip Erdogan meddelade i april i år att det kommande valet – som egentligen skulle hållas i november 2019 – skulle tidigareläggas till 24 juni i år.

Förra året genomförde Erdogan en folkomröstning om att stärka sin makt som president, och gå från parlamentsstyre till presidentstyre. Majoriteten röstade ja i omröstningen, vilket innebär att den presidenten som blir vald i söndagens val, kommer få kraftigt ökade befogenheter att styra landet med.

Enligt BBC, kommer de nya befogenheterna bland annat tillåta presidenten att:

  • ansvara för budgeten
  • ha mandat för att utse ministrar, offentliga tjänstemän och vice president
  • ha mandat för att införa nödläge/undantagstillstånd i landet
  • presidentens mandatperiod förändras från fyra år till fem år
  • titeln som premiärminister skrotas

LÄS MER: Natalie Demirian: Låt aldrig Turkiet glömma det armeniska folkmordet

Vilka är kandidaterna?

Totalt är det sex personer som kandiderar i dagens val.

Erdogans popularitet är ifrågasätt, men också fortsatt stark då hans nationalistiska agenda har hållit honom vid makten denna långa tid. Men oppositionen har mobiliserat sig i större utsträckning än väntat, enligt BBC.

En av Erdogans kanske störst motståndare i dagens val är den folklige ledaren Muharrem Ince, från det republikanska folkpartiet (CHP). Han är en stark kritiker av Erdogan och har lovat att vända det som han ser som Turkiets autoritära utveckling, om han blir vald.

Muharrem Ince, oppositionpartier CHP:s ledare, röstar i dagens val i Turkiet. Foto: Burak Kara/Getty Images

En annan motståndare är Meral Aksener, en före detta kvinnlig inrikesminister som även kallats för Turkiets ”järnlady”. Hon tillhörde tidigare det ultranationalistiska Nationella handlingspartiet (MHP) men lanserade i oktober förra året partiet Iyi (Det goda partiet) för att återupprätta yttrandefriheten och behålla det parlamentariska systemet.

Ledaren för partiet Iyi Meral röstar. Hon har även kallats för Turkiets ”järnlady” efter Margaret Thatcher. Foto: Jeff J Mitchell/Getty Images.

Selahattin Demirtas är en pro-kurdisk kandidat som suttit fängslad i Turkiet till och med november 2016, anklagad för terrorism. Demirtas är välkänd för sin kamp om att ingen ska diskrimineras oavsett kön, etnicitet, tro, sexuell läggning eller språk.

Pro-kurdiska ledaren Selahaddin Demirtas, som tidigare satt fängslad anklagad för terrorism.  Foto: Abaca / IBL

LÄS MER: Tidslinje: Erdogans väg mot makten

Vem vinner valet?

Om Erdogan vinner presidentvalet och hans parti håller sin majoritet, har han framgångsrikt konsoliderat sin politiska makt.

Om båda valen går emot honom kommer Turkiets politiska landskap att förändras dramatiskt.

Men om presidentvalet går en väg och parlamentet en annan, kan det signalera att Turkiet går mot en period av politisk instabilitet under de kommande åren, skriver BBC.

President Erdogans supportrar lyssnar till ett tal av som han höll under lördagen i Istanbul, Turkiet. Foto: Chris McGrath/Getty Images.

LÄS MER: Riksdagsledamot stoppad i Turkiet – skickas hem

 

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset