Bengt af Klintberg är Sveriges främste folklivsforskare, och i en intervju med Viralgranskaren berättar han hur vandringssägnerna påverkar oss och vår omvärld.

”VARNING!! Män i vit skåpbil försökte locka med sig barn vid xxx i torsdags, lockat med godis och frågat om de vill ha skjuts. Snälla dela detta då det inte verkar som att alla skolor får infon och kan sprida i samma takt som vi på fb!!” 

Den oroande statusen fick efter att den publicerats på Facebook i september 2013 över 6 000 delningar. Vita skåpbilar är enligt folkberättandet i högsta grad bärare av dåliga nyheter, lika mycket nu som efter fallet Marc Dutroux i Belgien. Som symboler för vår livliga fantasi och vår rädsla för allt okänt och nytt reser ryktet om de vita skåpbilarna runt i landet och skrämmer upp svenskar var de än kommer åt.

Det folkloristiska berättandet har pågått i århundraden, och folkloristen Bengt af Klintberg är dess mest kända uttolkare.

– Man kan säga att vandringssägner är berättelser från gränsområdet mellan säker kunskap och fantasi, gissningar och spekulationer, och på så sätt blir de ett uttryck för vår världsbild, säger han i telefon till mig.

►Bengt af Klintberg viralgranskar skåpbilsmyten

Han har skrivit ett trettiotal böcker varav tre samlingar av vandringssägner som dessa, där han återger och analyserar dem utefter vad de säger om oss. Den första, ”Råttan i pizzan” (1986), är den kanske mest kända och något av ett standardverk i många svenskars bokhyllor.

När den kom ut såg han en tydlig effekt på läsarna.

– Utländska restauranger var ett populärt ämne i min första boks vandringssägner, men när jag gjorde research till min andra bok (”Den stulna njuren”, 1994) fanns det ganska få sådana kvar i Sverige. Däremot fanns det många i Norge, där det inte riktigt hade slagit igenom att det bara var folklore, säger han.

En oemotsagd idé om vår omvärld påverkar våra val och handlingar så länge den cirkulerar, och på det sättet formar vi vår omvärld genom att berätta om den. Vandringssägnerna är mer än bara påhittade historier: De är en spegel vi håller upp mot oss själva. De visar vad vi tror om oss och vår samtid. De visar vad vi är rädda för.

– Nu när HIV går att bota med bromsmediciner hör man mycket sällan varnande historier om tillfälliga förbindelser, men mot slutet av 80-talet och i början på 90-talet var det den vanligaste typen av vandringssägner. Det är när man ännu inte har säker kunskap som vandringssägnerna fyller en viktig funktion. Alla förändringar som gör att man inte riktigt har full kontroll över sin egen tillvaro öppnar för dem, menar han.

Som de vita skåpbilarna visar är vandringssägnerna minst lika närvarande i dag som förr. Vi är fortfarande rädda, och berättar fortfarande historier som speglar det. Och enligt af Klintberg finns alltid risken att dessa övergår i diskriminering.

– Sociologer talar om en slags trestegsutveckling i vandringssägnerna: från stereotyper till fördomar, och från fördomar till diskriminering. Stereotyper är på föreställningsplanet, fördomar är när folks förhållningssätt till de drabbade påverkas, och diskriminering är när det hela går över i handling.

af Klintberg exemplifierar en stereotyp som inte övergår till fördomar med de roliga historier om snåla skottar som ibland hörs, men som inte innebär att vi möter folk från Skottland i tron att de är snåla.

Men hans roll som folklorist är inte att försöka befria samhället från fördomar.

– Jag håller mig till vad som är vetenskaplig försvarbart, sedan är det politiker och andra som får agitera för en ståndpunkt med hjälp av den kunskap vi folklorister levererar, säger han.

Även om Bengt af Klintberg avstått från att ge sig in på historierna som sprids på nätet är han övertygad om att det är där framtidens folklorister och medieforskare kommer koncentrera sina undersökningar. Det gör nämligen detsamma var det är människorna berättar sina historier – det centrala är att de förs vidare.

– Tänk vad mycket av det vi läser som vi glömmer ögonblicket efteråt. Det är bara de saker som gör ett intryck på oss som vi faktiskt berättar vidare.

Han uppmanar oss på Viralgranskaren att be er läsare höra av er med tips om historier ni stöter på, sådana som ni misstänker är vandringssägner och liknande. Och det gör vi så gärna – det finns en hel rad sätt att kontakta oss och tipsa. Hör av er. De vita skåpbilarna åker ju fortfarande runt på svenska landsvägar.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset