1. Hur vanligt är bröstcancer?
Generellt är risken att drabbas en på tio. De flesta kvinnor som får bröstcancer är äldre än 60 år, färre än 5 procent är yngre än 40 år. Sammanlagt ställs det ungefär 7 000 diagnoser varje år. Den senaste exakta siffran kommer från 2004 när det ställdes 6925 diagnoser hos kvinnor och 41 diagnoser hos män. Antalet fall ökar med ungefär 1-2 procent varje år. En av förklaringarna är att man idag upptäcker bröstcancer tidigare, främst med hjälp av mammografi.

2. Jag känner en knöl i bröstet, vart ska jag vända mig för att få den undersökt?
Du kan ringa till närmaste bröstmottagning. Bröstmottagningar finns på de flesta sjukhus. I mindre städer finns de oftast på kirurgmottagningen. Du kan även kontakta din vårdcentral eller gynekolog som gör en första undersökning. Det vanligaste symtomet på bröstcancer är en knöl i bröstet, men de flesta knölar som uppkommer i bröstet är helt ofarliga. För säkerhets skull ska alla knölar som inte försvinner av sig själva på några veckor undersökas. Tvärtom vad många tror är inte smärta i bröstet ett typiskt symtom.

3. Vilka undersökningar gör läkaren för att bestämma om det är bröstcancer eller ej?
Läkaren känner igenom bröstet och armhålan med sina händer. Sedan görs en mammografi, en bröströntgen, som följs av en punktion. Punktion innebär att man sticker i det misstänkta området i bröstet för att suga ut celler eller vävnad som sedan undersöks i mikroskop. Detta kallas för trippeldiagnostik.

4. Vilken är den vanligaste behandlingen vid bröstcancer?
Bröstcancerbehandlingen börjar oftast med att tumören opereras bort. I dag sker det vanligen med bröstbevarande kirurgi, dvs att en del av bröstet opereras bort. Oftast opereras även en eller ett antal lymfkörtlar bort och analyseras. I vissa fall, om till exempel tumören är mycket liten, lämnas lymfkörtlarna orörda. I de flesta fall ges någon tilläggsbehandling som cytostatika, strålbehandling och/eller hormoner.

5. Jag har många släktingar som har haft bröstcancer. Kan jag undersöka mig för att se om jag har ökad risk?
Ärftlig bröstcancer är orsak till 5-10 procent av alla bröstcancerfall. Om man har flera nära släktingar som har drabbats av bröstcancer kan det finnas misstanke om att sjukdomen är ärftlig, speciellt om släktingarna har varit unga vid diagnosen. Man kan vända sig till en ärftlighetsmottagning för mer information. Oftast krävs en remiss från till exempel en vårdcentral. Ärftlighetsmottagningar finns på universitetssjukhusen i Lund, Uppsala, Umeå, Linköping, Göteborg och Stockholm.

6. Tappar alla som får cytostatika håret och kommer håret tillbaka?
Alla cytostatikabehandlingar innebär inte håravfall, men den behandling som man får vid bröstcancer gör det. När cytostatikabehandlingen är avslutad börjar håret växa igen. Ibland blir det nya håret av annan kvalitet och färg.

7. Hur är prognosen?
Chansen att bli botad har ökat de senaste årtiondena. Prognosen är bättre ju tidigare sjukdomen upptäcks. Av de som insjuknar idag beräknas ungefär 80 procent leva efter tio år.

8. Kan man operera in ett nytt bröst efter bröstcanceroperation?

Om man har opererat bort hela bröstet kan man oftast operera in en bröstprotes eller bygga upp ett nytt bröst av kroppsegen vävnad från buken eller ryggen. Det kan man göra antingen i samband med att bröstet tas bort (omedelbar bröstrekonstruktion) eller i ett senare skede.

9. Om man har haft bröstcancer i det ena bröstet, är det då ökad risk att få bröstcancer även i det andra bröstet?
Ja, det finns en ökad risk för det. Därför är det viktigt att gå på regelbundna mammografikontroller och att själv undersöka sina bröst en gång i månaden.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset