Våra hjärnor har svårt att förstå effekten av små saker över tid, enligt kognitionsvetaren Elin Helander.
Våra hjärnor har svårt att förstå effekten av små saker över tid, enligt kognitionsvetaren Elin Helander.

Nästan var tionde svensk lever utan någon som helst ekonomisk buffert. Ofta får vi höra att sparande egentligen bara handlar om att komma igång – så varför verkar det för vissa då vara så svårt? Enligt kognitionsvetaren Elin Helander finns många svar att finna i våra egen hjärna.

Nästan var tionde svensk lever utan någon som helst ekonomisk buffert – alltså pengar de snabbt kan komma åt när och om någonting oförutsägbart inträffar.

Männen har blivit något bättre medan andelen kvinnor utan sparkassa fortfarande ligger kvar på tio procent, enligt en Sifoundersökning som gjorts på uppdrag av SBAB.

Andelen män i samma situation har gått från 12 procent till sju procent vid en jämförelse mellan förra årets och årets undersökning, som baseras på svar från 1 185 personer i åldrarna 20-80 år.

– Det är anmärkningsvärt att tio procent (av kvinnorna reds anm.) fortfarande svarar att de helt saknar den typen av pengar. Jag kan komma på hundra anledningar till varför en buffert behövs, skriver Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB.

Men Elin Helander, forskningschef på sparappen Dreams, är inte lika förvånad.

– Inte ett dugg – det finns flera undersökningar som visar samma sak.

Som utbildad kognitionsvetare har hon kollat mer på vad det är som gör att så många har svårt för att spara. För viljan finns där – att spara till en buffert ligger som topp fem bland de mål som användare av sparappen sätter upp.

LÄS MER: Amorteringskravet närmar sig – så ska du tänka

Problemet är bara att många lider av ett uppskjutande beteende – något som beror på att pengar ofta innebär en hel del ångest, hävdar Elin Helander.

– När jag gjorde en enkät baserat på svar från 1 000 personer så visade det sig att hälften kände ångest när de tänker på pengar – och tio procent kände panik. Och när det gäller saker som ger en ångest, så tenderar man att ha svårt att ta tag i det. Det blir jobbigt att logga in på banken och ta upp den där dosan. Efter en tid blir det bara jobbigare och jobbigare.

En annan förklaring är att människors psyke präglas av vad som i forskarvärlden kallas ”ackumulation bias”, förklarar Elin Helander.

Det handlar om att våra hjärnor har svårt att förstå effekten av små saker över tid. ”Många bäckar små”, lär vara ett välkänt uttryck – men att en kaffe på 25 kronor om dagen motsvarar drygt 4500 kronor över ett halvår går helt enkelt inte in.

– Det har vår hjärna väldigt svårt att se, och vi hamnar lätt i en tankefälla. Vi tänker inte att vi har råd att spara – men har ändå råd med den där kaffet.

LÄS MER: 5 nya lagar som kan påverka din privatekonomi

Samma sak gäller med sparande. 25 kronor om dagen är väl alldeles för lite om man ska komma någon vart, tänker många. Oförmågan att förstå effekten av små saker över tid gör att många istället går ut för hårt när de väl bestämt sig. Enligt Elin Helander är det ett av de vanligaste misstagen.

– Man tänker efter semestern eller årskiftet att ”nu ska jag komma igång”. Och så toksparar man en kort tid men ledsnar sedan då man inser att det är skittråkigt.

Men varför är det så viktigt att ha en buffert?

– För att vi aldrig kan kontrollera framtiden, vi utsätts för en massa variabler som inte är upp till oss hur det faller ut. Så är livet, och det är också charmen. Men det kan också medföra stress – och då gäller det att ge sig själv så goda förutsättningar som möjligt. Om förhållandet tar slut, eller om det händer någonting i jobbet, säger Elin Helander.

Hon menar att många som kommer igång och sparar – men som kanske aldrig gjort det tidigare – också ofta känner att de mår bättre.

– Känner man att man kan hantera framtiden mår man också bättre här och nu, så det har en positiv effekt i nuet också även om man kanske inte tror det. Det ger också en känsla av självkontroll, alltså en insikt om att mitt nuvarande jag kan ta beslut som avgör hur livet ser ut för mitt framtida jag.

Elin Helanders tips för dig som behöver en buffert:

1. Kom igång och sätt upp ett konkret mål. När det gäller att spara ihop till en buffert brukar ekonomer rekommendera att summan motsvarar tre månadslöner. Det är ungefär så lång tid det tar att skaffa ett nytt jobb eller få ekonomisk ersättning från till exempel Försäkringskassan eller A-kassan.

2. Sätt upp ett slutdatum, räkna sedan ut hur många dagar det är kvar tills det att datumet infaller och hur stor summa du behöver spara varje dag.

3. Sätt upp ett automatiskt sparande via din bank. Gärna varje dag eller i början av månaden – ett misstag som många gör är att de sätter överföringen i slutet av månaden då pengarna kanske redan är slut.

4. Fundera över vilka beteendeförändringar som måste göras för att klara att av att lägga undan de pengar du kommit fram till att du behöver spara.

5. När slutdatumet infaller är det viktigt att klargöra huruvida du nått målet eller inte. Om inte – utvärdera varför det inte fungerade. Kunskaper som du kan använda dig av när du sätter ett nytt mål.

 

Har du någon ekonomisk buffert?

 

Siffrorna kommer från en sifoundersökning som gjorts på uppdrag av SBAB. Svaren baseras på en webbenkät under perioden 1–12 januari 2018 och omfattar 1 185 personer i åldrarna 20-80 år.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset