Det kommer troligtvis inte vara klart vem som styr Sverige efter valet. Här är sex mer eller mindre tänkbara scenarier.

I de flesta opinionsmätningarna ser det ut som att Socialdemokraterna försvagas rejält men fortsätter att vara det största partiet. Sverigedemokraterna och Moderaterna slåss om att bli näst största parti. Men vem som blir Sveriges nästa statsminister är oklart – vi tog hjälp av tre experter för att reda ut hur stora chanserna är för olika regeringar.

LÄS MER: Stor guide: Det vill partierna inom åtta olika ämnen

1. Nuvarande regering med S och MP fortsätter

Sören Holmberg: Som det ser ut så får de inte en majoritet och då har Alliansen sagt att de ska rösta bort Löfven så det förutsätter att SD lägger ned sina röster. Det är en liten sannolikhet.

Marja Lemne: Miljöpartiet lär komma in i riksdagen men det är andra förutsättningar eftersom att det är V som växer. Det naturliga skulle vara att V ställer större krav. Grundtipset är att det blir skifte om valresultatet blir som det ser ut nu.

Anders Sannerstedt: De är en möjlighet om de rödgröna blir större. Det tyder mätningarna på men problemet är i statsministeromröstningen där SD sagt att de ska rösta nej. Vad ska Alliansen göra, ska de lägga ned sina röster eller lägga ned sina röster?

2. Alliansen tar över

Sören Holmberg: Det är ett mycket sannolikt utfall att vi får en Kristersson-regering, Allianspartierna kommer rösta med honom och då blir det inte en majoritet emot. Då blir han statsminister med ett indirekt stöd för Alliansen. Då kommer han vara beroende av SD men han kommer kunna hävda att det inte är ett samarbete. Men indirekt betyder det att det finns ett stöd från SD. Det är ett av de tunga alternativen. Det förutsätter att Kristersson vill och vågar.

Marja Lemne: Om man ska döma av uttalande som har gjorts så tar Alliansen eller några av allianspartierna över. Låt oss säga att Annie Lööf ställer sig vid sidan av och resten av Alliansen har ett passivt stöd av Sverigedemokraterna. Ska Annie Lööf rösta mot en sån regering tillsammans med Socialdemokraterna? Inget är uteslutet men jag har svårt att tro det. Då har man dödat ett alliansalternativ för väldigt många år framåt och öppnat upp för 20 år med rödgrönt styre.

Anders Sannerstedt: Om Alliansen ska regera så måste SD säga att de lägger ned sina röster och de tror jag inte att de gör utan att få något i retur. 

LÄS MER: Läs alla Metros partiledarintervjuer här

3. Vi får en storkoalition med Socialdemokraterna och Moderaterna

Sören Holmberg: Just nu har de inte 50 procent tillsammans. Sen är det en i Sverige väldigt osannolik lösning, men den är mer osannolik nu på grund av att både S och M har blivit så små.

Marja Lemne: Det måste gå långt in i en kris innan vi ser en S- och M-regeringen. Ett sånt samarbete skulle också ha risker om det blir en otydlig eller obetydlig opposition så kan det öppna upp för extrempartierna. Jag tror inte det är troligt.

Anders Sannerstedt: Det har man sett i andra länder, till exempel i Tyskland i våras men också i en del svenska kommuner. Jag tror inte på det för att S och M ändå är varandras huvudmotståndare i valet. Däremot kan jag tänka mig att de träffar en uppgörelse om flyktingpolitiken.

LÄS MER: Se 7-åriga Lucy intervjua alla partiledarna

4. Löfven bildar en ren S-regering

Sören Holmberg: Underligare saker har hänt men att Löfven först blir bortröstad och sen släpps ensam är en väldigt osannolik utgång. Löfven är att påväg att föra S mot sitt sämsta valet någonsin och då är det svår att bli minoritetsstatsminster.

Marja Lemne: Vi ska inte räkna ut den möjligheten. Han har varit tydlig med att han vill ha breda samarbeten.

Anders Sannerstedt: Möjligheten att alliansen spräcks och att L och C kan stödja en S-regering finns men det är inte så troligt.

5. Talmannen misslyckas med att hitta en statsminister och det blir extraval

Sören Holmberg: Risken för ett extraval är större än man kan tro. Det kan bli väldigt låst. Förra gången undvek vi extraval på grund av decemberöverenskommelsen. Det är klart att det inte skulle vara bra för Sverige som samhälle och ekonomi, det skulle vara ett slags misslyckande för valprocessen.

Marja Lemne: Det ska gå väldigt långt men jag vill inte utesluta det alternativet. Vi har ingen vana av det utan man får gå långt tillbaka i historien.

Anders Sannerstedt: Inget av de sju partierna vill ha ett extraval. Vi hade det 1958 och jag tror inte att det kommer att bli nu. Hotet fanns ju 2014 och om inte decemberöverenskommelsen kommit så hade nog Löfven utlyst extraval. Jag tror de kommer göra allt för att undvika det.

6. Jimmie Åkesson blir statsminister

Sören Holmberg: Det finns inte på kartan i det här valet.

Marja Lemne: Nej, inte nu. Inte det här valet.

Anders Sannerstedt: Jag skulle beskriva de chanserna som noll. Åkesson kan bilda en regering den dag han får över 50 procent och det kommer inte hända i det här eller nästa val. Han kommer inte vara med i någon regering.

LÄS MER: Så får du koll på partierna – utan att det blir ett heltidsjobb

Om experterna

Sören Holmberg, professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Har forskat om opinionsbildning, väljarbeteende och representativ demokrati.

Marja Lemne, S-märkt statsvetare, fil. doktor och universitetslektor, Södertörns högskola.

Anders Sannerstedt, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet som har forskat kring SD:s väljarkår.

Vad händer efter valet?

Ledamöterna i riksdagen väljer en talman och tre vice talmän för en valperiod i taget. Beslutet tas vid det första sammanträdet under riksdagens nya valperiod.

Vid det första sammanträdet under riksdagens nya valperiod väljer ledamöterna i riksdagen en talman. Det finns inga regler eller tydliga riktlinjer för vilket parti talmannen ska väljas från men sedan 1982 har talmannen valts från det största partiet i den grupp av partier som har majoriteten i riksdagen.

Efter valet blir talmannens första uppgift att bestämma ett datum för den obligatoriska statsministeromröstningen. En omröstning om sittande statsministern, Stefan Löfven. Om 175 ledamöter av 349 röstar nej faller statsministern.

Då blir nästa steg för talmannen att förhandla med partierna innan ett förslag på en ny statsminister läggs fram.

Om riksdagen inte godkänner talmannens förslag görs ett nytt försök. Detta har hittills aldrig inträffat. Talmannen kan föra fram sammanlagt fyra förslag. Om inget av dem godkänns anordnas extraval inom tre månader.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset
Mer om val2018 politik