Veronica Hejdelind är verksamhetschef på Arwidssonstiftelsen.
Veronica Hejdelind är verksamhetschef på Arwidssonstiftelsen.

Vi vet att den goda, hälsosamma och välfungerande staden är en blandstad – en stad där människor med olika bakgrunder, inkomster, förutsättningar och åldrar bor, arbetar och lever tillsammans och möter varandras verkligheter, skriver Veronica Hejdelind.

Detta är en kolumn. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Det har producerats tusentals nya bostäder i Sverige de senaste åren. Trots det rapporterar 255 av Sveriges 290 kommuner fortfarande brist på bostäder. När efterfrågan är hög brukar marknaden svara med ökad produktion men i våras bromsade istället byggtakten in. Detta glapp i marknadslogiken beror på att de som har råd att konsumera de bostäder som marknaden anser det lönsamt att producera nu har en bostad. Marknadssegmentet är mättat. Det är med andra ord inte bostadsbrist för alla utan för de som inte har råd att konsumera de bostäder som marknaden tillhandahåller – främst unga, låginkomsttagare, nyanlända och socialt och ekonomiskt utsatta.

Det är heller inte brist på bostäder i hela landet, utan främst i storstadsregionerna. I dessa städers mest attraktiva lägen är efterfrågan hög och bostäderna dyra. Det tvingar låg- och medelinkomsttagare att i takt med att bostadspriserna ökar bo allt längre från centrum. Kvar i city blir primärt höginkomsttagare, samtidigt som socialt och ekonomiskt utsatta grupper koncentreras till områden med lägre bostadspriser, om de har någon bostad överhuvudtaget. Så skapas ett samhälle som glider isär. I Sverige är den här utvecklingen tydligast i Stockholm, som idag räknas som en av Europas mest segregerade städer.

Situationen är varken ny eller unik för Sverige och det saknas varken kunskap eller förebilder för att hitta lösningar. Vi vet att den goda, hälsosamma och välfungerande staden är en blandstad – en stad där människor med olika bakgrunder, inkomster, förutsättningar och åldrar bor, arbetar och lever tillsammans och möter varandras verkligheter. Där skapas ett brett utbud av service och det myllrande folklivet som uppstår ger en ökad trygghet för alla. Blandstaden stärker demokratin och bidrar till ett samhälle som håller ihop. Vi vet också att nyckeln ligger i bostadsförsörjningen.

Ett samhälle börjar med att alla måste bo och ansvaret för det ligger enligt regeringsformen hos politiken. Sverige har dessutom skrivit under FN:s deklaration för mänskliga rättigheter där rätten till bostad framhålls. Bostaden är alltså en rättighet samtidig som det är en produkt som tillhandahålls av en marknad. Men, som vi ser, kommer marknaden varken att lösa bostadsbristen eller skapa inkluderande blandstäder av sig självt. Politiken behöver ta ansvar för bostadsförsörjningen för att de grupper som idag står utanför bostadsmarknaden och samtidigt undvika att upprepa misstagen från miljonprogrammen genom att skapa förutsättningar för byggandet av en stad för alla.

Veronica Hejdelind

Veronica Hejdelind är verksamhetschef på Arwidssonstiftelsen och en av våra talare på Integrationsdagarna i Umeå 16 maj och i Stockholm 21 maj.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset