Clea Herlöfsson skriver om utvecklingen på klubbscenen.
Clea Herlöfsson skriver om utvecklingen på klubbscenen.

Metro musics krönikör Clea Herlöfsson om en positiv utveckling på klubbscenen.

Jag befinner mig i Chicago på en festival. I fredags såg jag en spelning med Alice Glass som nyligen gick ut offentligt och anklagade en ex-bandmedlem för att ha ​våldtagit,​ ​misshandlat​ ​och​ ​manipulerat​ ​henne​ ​sedan​ ​hon​ ​var​ ​15​ ​år.

När jag stod där på konserten kände jag en sorgsenhet över alla berättelser om sexuella trakasserier som kommit upp till ytan den senaste tiden. Finns det någon lösning,​ ​en​ ​väg​ ​framåt?
För två veckor sedan blev jag intervjuad av Kulturnyheterna om #metoo i klubbvärlden. De klippte bort det mesta jag sa och behöll biten om att folk har tafsat på mig när jag spelat skivor. Jag förstår varför – det blir mer effektiv journalistik. Men jag skulle nu vilja ta tillfället i akt och även tala om den positiva utvecklingen som skett​ ​i​ ​min​ ​bransch.

LÄS MER: Därför är Beyonce en halvgud

På klubbscenen har vi pratat om sexism långt innan #metoo drog igång. För sju år sen uppmärksammade Rättviseförmedlingen hur få kvinnor som spelade ute. Klubb- och festivalarrangörerna blev uthängda och började därefter konsekvent boka fler tjejer. I och med att kvinnor fick mer utrymme och respekt blev också kulturen skönare att vistas och verka i. Det är såklart fortfarande inte perfekt, men om något händer mig på min arbetsplats kan jag oftast räkna med att barpersonal eller driftansvarig ser det och agerar, något jag inte kände mig lika trygg med för några år sedan. Kanske viktigast av allt är att det nu finns ett stort community av kvinnliga DJ:s som berättar för varandra vad som pågår och kan sätta press på bokare och nattklubbschefer. Kanske kan den här utvecklingen vara ett kvitto på att #metoo-rörelsen​ ​kan​ ​leda​ ​till​ ​förändring.

Åter till Chicago, staden där house föddes. Genren fick sitt namn från klubben The Warehouse, där den uppfanns av den svarta gayscenen. Klubbar har historiskt sett fungerat som en fristad för människor oavsett deras bakgrund och identitet, där man kan släppa vardagens konventioner. Jag önskar att det kan förbli ett progressivt exempel​ ​och​ ​en​ ​fana​ ​i​ ​kampen​ ​om​ ​ett​ ​inkluderande​ ​och​ ​härligt​ ​kulturklimat.

LÄS MER: Musiken är i ständig förändring

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset