Kost och hälsa är utmärkta ämnen för den som vill lära sig mer om källkritik, eftersom det florerar många falska påståenden på nätet, menar Metros gästkolumnist, fysioterapeuten Jacob Gudiol
Kost och hälsa är utmärkta ämnen för den som vill lära sig mer om källkritik, eftersom det florerar många falska påståenden på nätet, menar Metros gästkolumnist, fysioterapeuten Jacob Gudiol

Kost och träning är en fantastisk väg för att lära ut källkritik och vetenskap, menar Metros nya kolumnist Jacob Gudiol.

Detta är en kolumn. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

De flesta verkar idag vara överens om att det finns ett ökat behov av källkritik och kunskap kring den vetenskapliga processen i vårt samhälle. Ett problem som jag ser det är att det här ofta är två ämnen som många gånger uppfattas som ganska tråkiga att lära sig. Ungefär som många skolungdomar säger sig vara trötta på matte och inte förstår varför de skulle kunna ha nytt av det när det finns miniräknare så verkar nästan en hel del människor tro sig kunna avgöra vad som mest sannolikt är rätt eller bäst understött av vetenskapen baserat på att de tycker sig vara bra på att googla.

LÄS MER: Därför går vi på bluffar på nätet

Jag arbetar med att försöka förmedla bra information kring träning, kost och hälsa samtidigt som jag även försöker städa upp bland det mer framträdande tramset som också får stor plats inom det området. Det är en konstant kamp mot en väldig massa pseudovetenskap, överdrifter och myter, men någonting som jag nästan alltid märker av är att väldigt många är intresserade av ämnet.
De flesta vill verkligen lära sig hur kroppen fungerar och hur man kan försöka förbättra sin hälsa. Det är vanligtvis inte heller några problem att få ett klassrum med 20-30 elever att lyssna om du ska prata träning och kost.

Läs mer: Agnes Wold: Tron på hälsomyter är ett bortskämdhetsfenomen

Rent källkritiskt finns det också ett till synes oändligt smörgåsbord med falska påståenden som kan nyttjas som exempel för en diskussion. När du sen försöker dig på att hitta ett bra svar på en fråga finner många gånger att det inte är det lättaste och du hamnar i en värld där du behöver lära dig hur vetenskap går till, vad olika typer av studier innebär, hur du bedömer hur stark evidensen är inom ett visst ämne och så vidare. Kort och gott en fantastisk introduktion för både källkritik och den vetenskapliga processen där det också går att fördjupa sig nästan i det oändliga.

Trots de stora möjligheterna för att nyttja dessa ämnen som något gott, både för att förbättra människors kunskap kring den vetenskapliga processen och källkritik, så behandlas i stället träning, kost och hälsa oftast som någon typ av underhållning där innehållets faktiska substans inte får någon betydelse. Media rapporterar vanligtvis om de sämre studierna som ofta ger motstridiga resultat på grund av mer osäkra upplägg. Vi får inte något kontext kring vad vi vet sen innan och ofta får inte heller läsaren veta hur stor praktiskt betydelse ett resultat har för dem. Samtidigt utsätts vi för den ena dieten efter den andra via till exempel morgonsofforna på TV där bara förespråkarna får vara med och säga i princip vad som helst.

Det är dags att börja ta ämnena på allvar i stället. De kan vara en fantastisk resurs för att utbilda människor i viktiga ämnen samtidigt som vi förhoppningsvis också kan bidra till en bättre folkhälsa.

Jacob Gudiol, fysioterapeut

LÄS MER:Läs mer: Nej, det är ingen bra idé att ”äta efter din blodgrupp”

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset