"Om jag för några år sedan rasade mot ondsinta människor som går på jakt är jag nu för tiden tvärtom sugen på att börja jaga själv", skriver Cissi Wallin.

Detta är en kolumn. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Under flera år var jag så kallad ”Stockholmsvegetarian”. Med andra ord: en ängsligt poserande kvinna i 20-någontingårsåldern som bara åt fisk och kanske eventuellt grillad kyckling, ibland på fyllan. Men annars tyckte jag himla synd om ”djuren i köttindustrin”. Numera äter jag kött. Allt kött. Och är ännu mer hycklande i mitt då och då-dåliga samvete gentemot de stackars djuren i köttindustrin. Men om jag för några år sedan rasade mot ondsinta människor som går på jakt är jag nu för tiden tvärtom sugen på att börja jaga själv. För det finns väl få lika patetiska utspel som de från (selektiva) köttätare mot folk som dödar maten själva?

Cissi Wallin: Snubbar och gubbar – släpp fram oss

När Lotta Lundgren och Leif GW Persson gjorde ett jaktprogram i SVT rasade moralisterna som tyckte att det var ”förfärligt” med bambidödande på bästa sändningstid. Allt medan den förmodade danska fläskfilén låg i frysen och väntade på veckans fredagsmys. När Henrik Schyffert lägger upp bilder i sina sociala medier på hur han just fällt en älg rasar folk också. Samma folk som veckan innan lagt upp bilder på när de äter något på Donken som inte ser särskilt icke-animaliskt ut. Jo, det är en så lätt samtidsfälla att falla i. Jag äter vad som helst som varit inplastat bara jag slipper veta mer om hur det offrades-tankevurpan. Våra köttvaror är bisarra. Nu har till och med stora matkedjor börjat försöka inleda någon nödvändig hjärntvätt om att nya vardagsmaten ska vara kikärtor framför falukorv. Glada barn blir lika glada av tofu! Jo. Vi måste väl. Hur mycket kräkreflex man än får av tofu.

Men om man ändå vill äta kött, näst intill onanera, till smaken och texturen av en bra bit vilt kanske det enda rätta, både moraliskt och så att säga ekologimässigt är att skjuta fanskapet själv? Sedan stycka, frysa in och hushålla med i månader. Nu är jag ju uppvuxen i Bohuslän så det man åt som man dödat själv var på sin höjd någon stackars krabba. Tyvärr ser jag sällan några Stockholmsvegetarianer stå med spön och kasta efter sitt käk nere i Årstaviken. Man behöver ju inte dra det så långt men det är en ”spännande” utmaning.

Cissi Wallin: Vi skippar inte sockret – kommer vårt barn dö nu?

För rent moraliskt, etiskt och allt det där borde väl alla vi som envisas med att äta djur i alla fall en gång tvingas döda vår egen mat. Och vi alla borde väl hylla jakt som framtidens eventuellt enda köttskaffande? Tänk: om du prompt är sugen på lammfilé får du hitta och dräpa gulliga Lambi själv. Undvik ögonkontakt bara, sedan trycker du av. Go’ med rödvinssås och hasselbackspotatis!

Hur ska jag lära mina barn att konsumera kött? Jag ser ju betydligt hellre att vi käkar morsans egendräpta lamm på fredagsmyset än en dansk fläskfilé. Barnen kan ju få gosa med och döpa lammet innan. Så kanske de pekar på tofun i kylen i stället ändå.

+ Veganer
– Veganer

Cissi Wallin: Normal-normen har oss allihop i ett strypgrepp

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset