Pengar, ideologi eller bara för skojs skull? Det finns många olika skäl till varför folk sprider falska påståenden på nätet. Här listar Viralgranskarens grundare 6 typer som luras.

Viralgranskarens medgrundare Åsa Larsson och Linnéa Jonjons listar de olika typerna som luras på nätet.

1. Viralsajter

Det här är sidor som vill tjäna pengar på klick och sprider sina artiklar i sociala medier. Ibland handlar det om skruvade historier och ibland är det helt fejkade grejer.

Exempel: När en viralsajt spred påståenden om att mikrovågsugnar gav upphov till en rad olika sjukdomar.

2. Satiriker

Det finns många sajter som sprider rena skämt för att luras. Men i många fall blir det otydligt för läsaren om det verkligen är ett skämt eller på riktigt. Därför bör du agera som om det vore första april – varje dag.

Exempel: När det påstods att regeringen tar bort Vasaskeppet för att inte kränka flyktingar.

3. Bedragare

Det finns människor som vill komma åt ditt lösenord, ge dig virus eller skicka spam. Eller så vill de att du ska godkänna ett abonnemang utan att riktigt hänga med på villkoren.

De kan använda tävlingar eller roliga bilder på Facebook för att få mer trafik till sina bluffar.

Exempel: När en spamstatus som utlovade gratis bensin spreds på Facebook. Syftet var att få läsaren att skriva upp sig på ett dyrt abonnemang.

4. Ideologiskt drivna

Propaganda som går över gränsen, bilder som föreställer något annat än vad som påstås och konspirationsteoretiker.

Problemet här är att människor är benägna att leta efter information som stärker det vi redan tror på.

Exempel: Det har spridits en mängd falska påståenden om Donald Trump.

5. Utländska aktörer

Av alla de som försöker få dig att tycka eller göra saker på nätet kan det gömma sig fejkkonton som styrs från andra länder. I många länder finns det program för manipulation på sociala medier, och Myndigheten för samhällsskydd (MSB) menar att det finns risk för informationspåverkan inför valet 2018.

Exempel: Ryssland har anklagats för att försöka påverka flera olika val.

6. Vanligt folk

Kom ihåg att vara skeptisk även till det som dina vänner sprider. Det kan handla om kedjebrev, rykten, skämt eller missförstånd. Tänk dig särskilt för om du sprider efterlysningar som innehåller namn, bilder eller registreringsnummer. Du riskerar då att hänga ut oskyldiga eller hjälpa någon i en tvist som du inte vet någonting om.

Vill du lära dig mer? Kom till Källkritikens dag 2018!

Anmäl dig här!

Källkritikens dag

När? 13 mars på Viralgranskarens 4-årsdag

Var? Internet, skolor och på Kulturhuset i Stockholm

Hur anmäler jag mig? Det är gratis att dyka upp på plats i Hörsalen. Programmet för allmänheten startar kl 18 med panelsamtal. För schema och andra detaljer, anmäl dig till evenemanget på Facebook! Vid frågor, kontakta [email protected].

• Har du frågor om mat och hälsa? Det är inte alltid självklart hur saker ligger till kring kroppen och dess funktioner och det finns många frågetecken och föreställningar ute på nätet. Nu har du chansen att få reda på vad som gäller. Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket finns på plats för att reda ut vanliga missförstånd och myter. Ställ din fråga till [email protected] så kan den får ett svar på scen på Kulturhuset 13 mars!

• Glöm inte att nominera till Det gyllene förstoringsglaset! Finns det någon person eller organisation som du tycker har gjort enastående insatser för källkritiken? Skicka in ditt förslag till [email protected]!

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset