ANNONS
ANNONS
Logo

VAD TYCKER DU?

Detta är en kolumn. Det är en åsikt, betraktelse eller kommentar skriven av en återkommande skribent som är anlitad av Metro. Metro är en partipolitiskt obunden tidning och har inga ledarskribenter.

Anonyma vittnen ger svagare bevisbörda

Stefan Wahlberg · 6 Sep 2007
Uppdaterad 16 Feb 2011

klar

Artikellänk är kopierad

I somras skrev jag om de falska identiteter som staten numera delar ut till kriminal- och säkerhetspoliser som arbetar med särskilt hemliga operationer. Falska namn och personnummer matas in i folkbokföringen under största sekretess. Falska pass och körkort utfärdas så att agenterna kan skickas rakt in i brottssyndikaten, terrorcellerna och spionorganisationerna som infiltratörer.

Lagen om kvalificerade skyddsidentiteter har funnits i drygt ett år och den hemliga verksamheten har sedan dess gått på högvarv. Snart borde det alltså vara dags att se konkreta resultat, snart borde någon av alla dessa operationer nå fram till den punkt som alla brottsutredningar strävar mot – åtal.Eftersom det handlar om kriminalitet av högsta dignitet så får vi hoppas att det finns tillräckligt med bevis för att kasta de skyldiga i fängelse. Problemet är nämligen att det finns en rättslig bugg i systemet – att grovt kriminella kan komma att gå fria just på grund av polisernas falska identiteter.

Anledningen är att förra justitieministern Thomas Bodström ansåg att poliserna av säkerhetsskäl skulle få vittna under falsk identitet. Inte ens domstolen skulle få veta vem som egentligen satt där i vittnesbåset, trots att själva polisoperationen var avslutad. Tunga remissinstanser som Domstolsverket försökte förgäves stoppa lagförslaget. I praktiken innebar det nämligen att Sverige införde ett system med anonyma vittnen och detta strider mot våra grundläggande rättsprinciper. Den som blir anklagad för ett brott har nämligen rätt att veta vem som för fram anklagelsen mot honom i till exempel ett vittnesmål. Både försvaret och domstolen måste kunna kontrollera vittnets trovärdighet och bakgrund, om han är jävig eller kanske till och med har gjort sig känd som en lögnhals i sitt andra liv. När polisman X sitter där i vittnesbåset under falsk identitet så blir detta omöjligt.

Det här är en helig princip för jurister och inte alls någon formalitet som man kan bortse från i praktiken. I propositionen kompenserar regeringen därför detta problem med att uttryckligen ge den här typen av vittnesmål ett lägre bevisvärde: ”Ett sådant vittnesmål kan således i särskilt hög grad vara beroende av stöd av annan bevisning”.Sådan bevisning saknas dock ofta mot flera av de tilltalade i till exempel stora narkotikamål. De falska identiteterna kommer därför, med all rätt, att bli ett mycket starkt trumfkort i varje skicklig försvarsadvokats plädering. Därmed kommer poliser som har utfört hjältedåd ”undercover”, att tvingas se hur domstolen släpper halva knarkmaffian fri bara för att deras vittnesmål väger lättare än normalt.

klar

Artikellänk är kopierad

Stefan Wahlberg
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro