ANNONS
ANNONS
Logo

VAD TYCKER DU?

Detta är en kolumn. Det är en åsikt, betraktelse eller kommentar skriven av en återkommande skribent som är anlitad av Metro. Metro är en partipolitiskt obunden tidning och har inga ledarskribenter.

"Är det rimligt med ett års straff?"

metro · 6 Maj 2008
Uppdaterad 15 Feb 2011

klar

Artikellänk är kopierad

Är det rimligt att det kan kosta ett års frihetsstraff att sparka ihjäl en människa? Frågan är mer rättspolitiskt än juridiskt intressant. Ett av syftena bakom straffsystemet är ju nämligen att skicka tydliga signaler om var rättsstatens olika gränser går. Enkelt uttryckt kan man säga att påföljden måste stå i rimlig proportion till gärningen för att systemet ska åtnjuta allmänhetens förtroende. Vad skickar då domen i det så kallade Riccardomålet för signaler? Ja, om det kostar ett års sluten ungdomsvård att sparka ihjäl en medmänniska - hur lågt borde då inte priset vara för mer vardagliga ungdomsbrott?Oavsett vad man tycker om kvalitén på både ungdomsvården och kriminalvården så är detta onekligen det enda system som vårt moderna samhälle har klarat av att ta fram för kriminella. Till dess att någon kommer på någonting bättre så är det således denna måttstock som rättsstaten kan använda för att vinna förtroende hos det allmänna rättsmedvetandet.När man läser hovrättens dom i Riccardo-målet får man intrycket av att rätten skulle vara kompromisslöst bakbunden av en matematisk formel när det gäller straffpåföljden. Det sänkta straffet motiveras av en ”fast praxis” som innebär att en sextonåring ska få en fjärdedel så långts straff som en vuxen förövare. I praktiken innebär det att en vuxen person skulle ha fått sex års fängelse för samma brott och ha blivit villkorligt frigiven efter fyra år. En fjärdedel av detta motsvarar således ett års sluten ungdomsvård för en sextonåring - alltså precis vad hovrätten utdömde i Riccardo-målet.Detta är givetvis ett stelbent resonemang som snarast reducerar domstolen till en datamaskin utan möjlighet till enskilda bedömningar. Inte desto mindre ställer det en viktig rättspolitisk fråga på sin spets: Vilken betydelse ska rättspraxis ha när det gäller just straffmätning? Ramarna för denna är ju, till skillnad från till exempel bevisvärdering, inte en juridisk bedömningsfråga utan snarare en politisk fråga.Rättspraxis uppkommer när framförallt Högsta domstolen tillämpar lagar. Den saknar därför en direkt demokratisk förankring vilket är olyckligt när det gäller just frågan kring hur långa straff vi ska ha. Detta ramverk utgör ju till stor del själva grunden för det allmänna rättsmedvetandet. Till skillnad från många komplicerade juridiska frågor så är det dessutom någonting som allmänheten enkelt kan förstå och ha väl underbyggda åsikter kring. Alla kan nämligen ställa sig frågan: är detta rimligt? STEFAN WAHLBERGTV-producent och journalist

klar

Artikellänk är kopierad

metro
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro