ANNONS
ANNONS
Logo

VAD TYCKER DU?

Detta är en debattartikel. Personen, företaget, partiet eller organisationen som har skrivit texten driver en åsikt och argumenterar för den. En debattartikel publiceras med namn och bild på den som står för åsikten.

Debatt: 5 saker du kan göra för att hjälpa den som lever i en våldsam relation

Paulina Brandberg · 5 Apr 2019
Uppdaterad 5 Apr 2019
Svt:s dokumentär om Josefin Nilsson har väckt starka känslor och stort engagemang kring ämnet våld i nära relationer, skriver åklagaren Paulina Brandberg.

Svt:s dokumentär om Josefin Nilsson har väckt starka känslor och stort engagemang kring ämnet våld i nära relationer, skriver åklagaren Paulina Brandberg. Foto: Privat, Bertil Ericson/TT


Den dagen bägaren rinner över och din vän äntligen bestämmer sig för att gå till polisen kommer det tack vare dig att finnas betydligt bättre förutsättningar att anmälan resulterar i åtal och fällande dom, skriver åklagaren Paulina Brandberg.

klar

Artikellänk är kopierad

Detta är en debattartikel. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Svt:s dokumentär om Josefin Nilsson har väckt starka känslor och stort engagemang kring ämnet våld i nära relationer. Frågorna som har väckts är många; hur kan man misshandla och kränka någon man påstår sig älska? Hur vanligt förekommande är det här egentligen? Varför leder inte fler av dessa fall till fällande dom? Finns det något jag som anhörig till någon som blir slagen kan göra för att hjälpa henne eller honom?

quotation startBörjar du iaktta blåmärken och skador som din vän förklarar med diverse snubbelolyckor, men där din magkänsla säger att förklaringen är någon helt annan? Gör anteckningar om dina iakttagelser.quotation end

Inte ens vi som dagligen arbetar med relationsvåld kan ge raka svar på alla dessa frågor. En sak är dock klar: det finns konkreta saker du kan göra som vän, familjemedlem, kollega eller granne för att hjälpa den som blir slagen.

Som åklagare kan det vara väldigt frustrerande att arbeta med relationsvåldsärenden. Det är inte ovanligt att vi ställs inför personer som på ett trovärdigt sätt berättar om slag, sparkar och kränkningar som de fått utstå från den de lever med. Men för att kunna väcka åtal behövs dock bevisning till stöd för de uppgifter som den utsatte lämnar. Om det inte finns så spelar det ingen roll hur mycket vi tror på det brottsoffret berättar, det kan ändå inte leda till en fällande dom. Ett annat problem är att kränkningarna ofta har blivit en så naturlig del av den utsattes vardag att det ofta blivit svårt för denne att minnas och berätta om specifika händelser, vilket är en ytterligare förutsättning för åtal.

Det är här du som anhörig kan spela en avgörande roll:• Om du har någon i din närhet som du misstänker utsätts för våld i hemmet – våga fråga!

• Om personen svarar nekande men du har en känsla av att hon eller han inte talar sanning – anteckna de iakttagelser du gör. Vad är det som väcker din misstanke? Har din i vanliga fall sprudlande vän plötsligt blivit mer tillbakadragen? Klär sig annorlunda? Börjar du iaktta blåmärken och skador som din vän förklarar med diverse snubbelolyckor, men där din magkänsla säger att förklaringen är någon helt annan? Gör anteckningar om dina iakttagelser.

• Om din vän väl berättar om våld – skriv ner detta i en dagbok med så mycket detaljer som möjligt.

• Be om att få fotografera av blåmärkena eller ta med din vän till en vårdcentral för att dokumentera skadorna. Läkare har tystnadsplikt och polisanmäler inte mot patientens vilja.

• Fotografera av hotfulla eller kränkande sms – räkna inte med att dessa kommer att finnas kvar i din väns telefon.

Den dagen bägaren rinner över och din vän äntligen bestämmer sig för att gå till polisen kommer det tack vare dig att finnas betydligt bättre förutsättningar att anmälan resulterar i åtal och fällande dom.

En lyckad brottsutredning i dessa mål kräver i princip alltid att brottsoffret fullt ut medverkar i utredningen. Det i sin tur kräver ofta att offret har lämnat den våldsamma relationen. Som utomstående är det ofta svårt att förstå varför man inte lämnar redan vid första slaget. Det händer även att mindre skickliga advokater argumenterar på detta vis i rätten: ”Om det nu var så farligt, varför gjorde du då inte bara slut?”.

Kombinationen av rädsla, nedbruten självkänsla och starka kärlekskänslor för den som slår skapar dock ofta en kvicksand för de utsatta i dessa ärenden. För att lyckas bryta relationen är det därför ofta en förutsättning att det finns ett starkt stöd runtomkring som kan fungera som en klätterstege upp ur kvicksanden. Det behövs helt enkelt någon som lyckas få den utsatte att förstå att hon eller han kommer att må bättre utanför relationen än i den, och sen få den utsatte att handla därefter. Även här spelar du som vän en avgörande roll.

Paulina Brandberg, åklagare i Stockholm

klar

Artikellänk är kopierad

Paulina Brandberg
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. Publisher och ansvarig utgivare Thomas Eriksson. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro