ANNONS
Logo

VAD TYCKER DU?

ANNONS

Detta är en debattartikel. Personen, företaget, partiet eller organisationen som har skrivit texten driver en åsikt och argumenterar för den. En debattartikel publiceras med namn och bild på den som står för åsikten.

Debatt: Är det bara medelklassflickor som ska ha rätt till kultur?

Adriana Di Lorenzo Tillborg · 18 Dec 2018
Uppdaterad 18 Dec 2018
I så fall behöver vi diskutera om det ska anses att kultur bara har värde i vissa barns liv, skriver Adriana Di Lorenzo Tillborg.

I så fall behöver vi diskutera om det ska anses att kultur bara har värde i vissa barns liv, skriver Adriana Di Lorenzo Tillborg. Foto: Unsplash, privat


Partierna som klubbade igenom den nya budgeten vill kanske att kulturskolorna endast ska fortsätta nå den typiska kulturskoleeleven, vilken enligt forskning är en medelklassflicka med högutbildade föräldrar, skriver Adriana Di Lorenzo Tillborg.

klar

Artikellänk är kopierad

Detta är en debattartikel. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Förra veckan fick Sverige en ny budget. Barn och unga som är underrepresenterade i kulturskolor hör till de stora förlorarna.

Det är självklart att kulturskolorna ska kunna nå alla barn. Det är självklart att barn och unga från socioekonomiskt svaga bostadsområden ska kunna delta i kulturskolan. Det är självklart att barn med normbrytande funktionalitet också ska kunna delta i kulturskolan. Men dessa självklarheter syns inte i den budget som Sveriges riksdag klubbade. I stället försvinner en inkluderingssatsning på 100 miljoner!

quotation startDessa partier vill kanske att kulturskolorna ska få fortsätta nå endast den typiska kulturskoleeleven, vilken enligt forskning är en medelklassflicka med högutbildade föräldrar.quotation end

I förra mandatperioden satsades 100 miljoner kronor för att kulturskolorna skulle nå nya målgrupper. Detta utvecklingsbidrag tas nu bort. Aktuell forskning från Sverige, Finland, Norge och Danmark visar att kulturskolornas verksamhet har stort värde i barns liv och att dessa skolor behöver ekonomisk trygghet för att kunna fungera och utvecklas. Forskningen visar också hur den typen av växlande maktdynamik, politiska förändringar och snabba, ogenomtänkta reformer kan få omedelbara negativa konsekvenser i kulturskolornas vardag. Budgeten förbiser den rätt till konst och kultur som borde gälla varje barn.

Argumentet för att ta bort de 100 miljonerna i utvecklingsbidrag är att stödet ska ha varit för kostsamt och ineffektivt. Effekter av utvecklingsprojekt kan inte utvärderas efter så kort tid. Det här är, eller borde vara, långsiktig policy. Om utvärderingar skulle tyda på att utvecklingsbidraget ännu inte har gjort det möjligt att nå en del nya målgrupper, då behövs alternativ och ytterligare ansträngningar. Helt utebliven finansiering leder inte till höjd effektivitet.

Elefanten i rummet kan vara att partierna inte är överens om utgångspunkten för bidraget. Vissa partier verkar anse att det är ”för kostsamt” att nå underrepresenterade grupper. Dessa partier vill kanske att kulturskolorna endast ska fortsätta nå den typiska kulturskoleeleven, vilken enligt forskning är en medelklassflicka med högutbildade föräldrar. I så fall behöver vi diskutera om det ska anses att kultur bara har värde i vissa barns liv.

Forskare och kulturskolledare är eniga om att kulturskolorna behöver inkludera nya målgrupper. Kulturskolor genomför sådana satsningar med stöd av utvecklingsbidraget. Nu gäller det för beslutsfattarna att ta sitt ansvar istället för att stoppa utvecklingen!

Adriana Di Lorenzo Tillborg, doktorand i musikpedagogik på Musikhögskolan i Malmö, Lunds universitet.

klar

Artikellänk är kopierad

Adriana Di Lorenzo Tillborg
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. Publisher och ansvarig utgivare Thomas Eriksson. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro