ANNONS
Logo

VAD TYCKER DU?

ANNONS

Detta är en debattartikel. Personen, företaget, partiet eller organisationen som har skrivit texten driver en åsikt och argumenterar för den. En debattartikel publiceras med namn och bild på den som står för åsikten.

Debatt: Offentliga sektorn behöver lära sig mer om synnedsättning

Mattias Winsa, Linus Forsberg · 1 Nov 2017
Uppdaterad 1 Nov 2017
I stort sett alla medlemmar i Unga med synnedsättning kan vittna om en stor okunskap hos arbetsgivarna och, i många fall, ett mycket undermåligt bemötande vid exempelvis anställningsintervjuer, skriver Linus Forsberg och Mattias Winsa.

I stort sett alla medlemmar i Unga med synnedsättning kan vittna om en stor okunskap hos arbetsgivarna och, i många fall, ett mycket undermåligt bemötande vid exempelvis anställningsintervjuer, skriver Linus Forsberg och Mattias Winsa. Foto: Heidi Backman


Vi vill se ett vi ett kunskapslyft för chefer inom den offentliga sektorn. Detta för att motverka föråldrade föreställningar och fördomar som vi dagligen möter i kontakten med våra arbetsgivare, skriver Linus Forsberg och Mattias Winsa från Unga med synnedsättning.

klar

Artikellänk är kopierad

Detta är en debattartikel. Det är personerna som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Enligt en undersökning från 2016, beställd av Synskadades Riksförbund, bedömer 68 procent av arbetsgivare att de inte har tjänster som någon med grav synnedsättning kan utföra. Vidare anser 84 procent att de har dåliga kunskaper om vilka statliga stöd som finns för arbetstagare med funktionsnedsättning.

Siffrorna i undersökningen är nedslående och speglar en konkret verklighet på arbetsmarknaden för våra medlemmar. I stort sett alla kan vittna om en stor okunskap hos arbetsgivarna och, i många fall, ett mycket undermåligt bemötande vid exempelvis anställningsintervjuer.

Vi har på nära håll sett hur våra medlemmar drabbas. Att inte anställa utifrån erfarenhet och kompetens, utan från en norm om hur en anställd ska vara gör att våra medlemmar inte får samma chanser som andra ungdomar i samhället. Detta försenar inträdet på arbetsmarknaden och leder till utanförskap och psykisk ohälsa.

Vi ser positivt på att taket för lönebidrag höjs med 1200 kr och att regeringens budgetproposition också innehåller en satsning på en tolktjänst i arbetslivet för personer med hörselnedsättning. Det är bra att det finns sådana former av stöd – men hur ska stöden kunna användas om majoriteten av arbetsgivarna inte är medvetna om dess existens?

I dag tillgodoser Arbetsförmedlingen olika digitala verktyg och hjälpmedel som betyder att de flesta arbetsuppgifter kan tillgängliggöras fullt ut för en person med synnedsättning. Det är tragiskt att denna tekniska revolution ännu inte fått något större genomslag på arbetsmarknaden.

Vi tycker regeringen skulle börja på sin egen hemmaplan. Cheferna inom den offentliga sektorn ansvarar för 1,5 miljoner arbetstillfällen. Ett kunskapslyft riktat mot dem skulle ge våra yngre medlemmar, som idag går i grundskolan, möjlighet till ett annat bemötande när de går på sina första anställningsintervjuer.

Genom ett sådant kunskapslyft skulle 10 000-tals personer med funktionsnedsättningar kunna matchas och anställas inom den offentliga sektorn. Detta tror vi också skulle ge ringar på vattnet för arbetsmarknaden i stort.

Linus Forsberg, ordförande riksorganisationen Unga med synnedsättningMattias Winsa, styrelseledamot i riksorganisationen Unga med synnedsättning

klar

Artikellänk är kopierad

Mattias Winsa
Linus Forsberg
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. Publisher och ansvarig utgivare Thomas Eriksson. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro