ANNONS
ANNONS
Logo

VAD TYCKER DU?

Detta är en insändare. Texten är skriven av en privatperson som driver en åsikt och argumenterar för sin sak. En insändare är kortare än en debattartikel och låter skribenten vara anonym.

En berättelse från vardagen som under­sköterska

Jessica, specialistunder-­sköterska inom äldrehälsa · 6 Nov 2014
Uppdaterad 6 Nov 2014

klar

Artikellänk är kopierad

Jessica älskar sitt arbete med äldre, men upplever att tiden inte räcker till.
Jessica älskar sitt arbete med äldre, men upplever att tiden inte räcker till.Foto: Alamy

Tiden. Ung blir till gammal.

Tiden. Rinner i väg. 

Kämpa nu, kämpa nu, för den kommande ålderdomen. 

Vill jag bli gammal? 

Att arbeta med gamlingar är det absolut bästa jobbet man kan tänka sig som ung. Man får en lärdom om hur man ska ta vara på livet, för att klara av den stundande ålderdomen. 

Uppskattningen från den äldre personen, som jag i yrket träffar varje dag, är så hög att det är skrämmande. 

Jag brinner, jag brinner, jag älskar.

Ett arbete. Stress, tidspress, smärtor i kropp och i  knopp.

Jag hinner inte med, göra det jag är bra på, lägga ner min själ, jag hinner inte.

Uppskattad, javisst. 

Varför? 

För att jag ler varje dag, inte klagar, inte visar hur stressad jag är trots att de vet att jag i sinnet redan är på väg till nästa personsom behöver hjälp. 

Jag är trött. 

Jag vill så mycket mer. Jag kan så mycket mer. Hur kan de uppskatta mig så mycket, när jag kan så mycket mer? 

Hur kan de gamla nöja sig med mig? 

Ge mig tid, ge mig mer tid. Jag vill så mycket mer. 

klar

Artikellänk är kopierad

Jessica, specialistunder-­sköterska inom äldrehälsa
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro