ANNONS
ANNONS
Logo

VAD TYCKER DU?

Detta är en kolumn. Det är en åsikt, betraktelse eller kommentar skriven av en återkommande skribent som är anlitad av Metro. Metro är en partipolitiskt obunden tidning och har inga ledarskribenter.

Forgive and forget

Vicky Olesen · 29 Nov 2006
Uppdaterad 17 Feb 2011

klar

Artikellänk är kopierad

VICKY OLESEN Då och då händer det saker i livet man inte planerat. Oftare än önskat har dessa händelser en negativ inverkan på människorna i ens närhet. Vänner, pojkvänner och familj såras av misstag som aldrig skulle ske, men som trots allt skedde. Det kan vara ord eller handlingar som sårar, det spelar faktiskt ingen roll, det sårar hur som helst. Nästan redan innan man kunde gå, förstod man innebörden av ordet ”förlåt”. Det lilla ordet som betyder så otroligt mycket ibland. Vi har alla blivit tränade i konsten att be om förlåtelse, men även i den, ibland, svårare konsten att förlåta. Men har inte ordet nästan mist sin betydelse? Just eftersom det används till allt ifrån en liten knuff på tunnelbanan till de värsta av företeelser. För var går egentligen gränsen för vad man måste be om ursäkt för? Och var räcker inte ordet till längre?Antagligen har väl alla varit med om det. Någon gång då ordet förlåt bara känns uttjatat och nästan äckligt. Och hur ska ett ord på några få bokstäver kunna förinta sådana känslor som ett svek medföljer? När man känner sig blåst, utelämnad, lurad, blind, ledsen, arg. Allt eller bara något. Ordet kan inte ens börja täcka skadorna. Och vad ska den som felat göra då? När man liksom sitter med foten i skiten och det inte finns någon väg ut. Då handlar det väl ändå om handlingar. Konkreta aktioner och gärningar som visar en vilja till att plåstra om de emotionella sår man har åstadkommit. För även om tiden kanske läker alla sår, så har människor en tendens att vara otåliga och stressande. Oprah Winfrey säger att man kan förlåta först när man kan acceptera att det är omöjligt att förändra det förflutna. Men är det verkligen fullt så enkelt? Handlar det inte även om moral, stolthet, envishet och en massa andra psykologiska käppar? Och om det gör det, måste man då lida för dumma snedsteg resten av sitt liv, eller kommer konsekvenserna in time verka minska? Läker tiden alla sår?Någon sa att det är mänskligt att fela och gudomligt att förlåta, och jag tror att Jesus, eller vem det nu var, har en bra point där. Att i ordets bemärkelse förlåta någon är så otroligt lättare än att göra det i tankens. För kan en relation någonsin bli densamma efter ett svek? Trots att det har betts om ursäkt hit och dit så har ju inte bara tanken skadats, utan även hjärtat. Och hjärtat tar så mycket längre tid på sig att läka.

klar

Artikellänk är kopierad

Vicky Olesen
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro